Tema: Linnéamys (103)

Det blir färre och färre inlägg som handlar om Linnéa och det beror mer på mig än henne.
Det är att jag blivit mindre och mindre intresserad av att sätta mig och skriva om alla vardagliga saker.
Sen är det klart att det är lite svårare att hitta stora utvecklingssteg att sätta fingret på ju äldre hon blir.
Själva syftet med att skriva om saker som händer i vardagen och filma små, kanske obetydliga, saker var att jag vill ha en bra dokumentation med text, bild och film som Linnéa kan titta på när hon blir äldre.

Efter att ha tittat igenom alla gamla super-8 rullar när jag letade material till filmen jag visade på Ramonas 50-årsfest så insåg man att det ändå är väldigt roligt att titta på "gamla" filmer, även om de inte illustrerar något speciellt tillfälle eller en unik händelse.

En sak som är roligt, det vet alla som har barn, är när dom börjar slänga sig med uttryck (oftast utan att förstå exakt vad de innebär). Eller när de bara säger spontant hur de känner för något och så blir det så där underbart som det bara kan bli när barn uttrycker känslor.
Den senaste veckan var det ett par tillfällen som jag tänkte skriva upp eftersom jag inte har dom på film.

Vi fick ärva ett fint köksbord av Kattas syster och sambo. När Linnéa upptäckte att vi hade ett nytt bord så hörde jag ifrån köket:
"Åhhh en nytt stort bord! Jag är alldeles förtrollad!"

När vi var ute i parken och åkte pulka så gick vi igenom en liten dunge med granar, Linnéa stannade och tittade sig runt och sa:
"Wow, vilken magisk skog!"

Och så min favorit då så klart när hon kröp upp till mig i soffan, kramade mig och sa:
"Jag är så liten, men du är stor som hela världen!"

Dom kan vara som små poeter ibland...


I år kunde jag för första gången stå och titta på medans Linnéa själv kånkade upp sin snowracer upp för pulkabacken. Hon bad om hjälp flera gånger men gav ändå inte upp när jag sa att hon klarade det själv.
Hon åkte tills det blev mörkt (vilket det förvisso blir ganska tidigt så här års).

Den här backen är betydligt högre och brantare än någon backe som vi åkte i när vi var små, men det bekymrade inte Linnéa. Eller pappa heller för den delen som, så klart, var tvungen att åka ända ifrån toppen.

Det gick jäkligt fort och trots att man har ratt på dom där så lämnar styrförmågan en hel del att önska.

Det fick bli ett antal pareringar med fötterna för att inte åka ut i skogen och det var ärligt talat lite läskigt i den brantaste delen. Man vill inte gärna behöva stå och förklara sig för en annan förälder varför man körde på deras unge bara för att man var "tvungen" att "testa" snowracern.

Tema: Linnéamys (102)

I helgen gjorde jag en hemvändare och hälsade på mamma/Linnéas farmor i Ljungsbro.

Ljungsbro sportfiskeförening anordnade en "Upplevelsekväll" med roliga aktiviteter för barn (i första hand) och vuxna.

På vägen dit så vickade Linnéa loss sin tand som varit lös ett par veckor. Den förvandlades till en "guldpeng" i ett vattenglas över natten och Linnéa var märkbart stolt över att ha tappat sin första tand. Även om hon accelererade lossningen genom att slita ut en ventil till en badboll med tänderna som gjorde att den blev lös från första början.

Linnéa hoppade hoppborg, klappade katter på kattuställningen och vann fina priser i fiskdammarna.

Alla intäkter gick till barndiabetesfonden så det kändes inte som att slänga pengarna i sjön om man jämför med tex Gröna Lund som vi var på för några veckor sedan.

Första pris!

Jag visade Linnéa att det fanns ansiktsmålning som alla barn fick göra om man ville men hon har alltid, av någon anledning, blivit lite skeptisk varje gång vi har stött på det förut och det var samma sak den här gången.
Sen vet jag inte vad som hände, troligen såg hon något annat barn som hade en fin ansiktsmålning och blev lite avundsjuk, men helt plötsligt så ville hon bli målad som en katt.
Väl framme så blev det visst ett lejon/tiger (hon kunde inte riktigt avgöra själv vad hon liknade).

En del fjortisar ser ut så här till vardags

Det var ett riktigt läskigt lejon/tiger som skrämde och åt upp både farmor och pappa flera gånger under kvällen.

Manen hade hon redan

Lite senare var det dags för kvällens höjdpunkt(?) när Zillah och Totte skulle uppträda.
Zillah, eller Cecilia som hon egentligen heter, är faktiskt en väldigt duktig buktalare och det som imponerade mig mest är att hon kan sjunga så pass bra utan att röra på läpparna.
Linnéa har nog inte sett Totte förut men det är svårt att inte göra succé hos barn om man är en bångstyrig liten apa.

Det hände däremot en väldigt pinsam grej när Zillah skulle få upp två "damer" på scenen. Hon gick ut i publiken och frågade ett antal personer innan hon lyckades få med sig två st upp.
Under tiden var den en utvecklingstörd kvinna som uppenbarligen var väldigt förtjust i Totte för hon bestämde sig genast för att det var hon skulle upp trots att hon inte var tillfrågad.
Så medans Totte frågade ut de två kvinnorna som tagits upp på scenen så stolpade den här andra kvinnan upp på scenen och smög runt där en liten stund.
Till slut så försökte Zillah få henne att gå ner efter lite försiktiga förmaningar och övertalningar om att hon skulle få träffa Totte lite senare. Kvinnan gav sig dock inte först och det som kändes väldigt märkligt var att ingen av de som var där med den här kvinnan tog tag i saken, vilket de givetvis skulle ha gjort direkt genom att stoppa henne från att gå upp, men inte heller någon av arrangörerna verkade göra något för att förhindra det hela.

Till slut så gick kvinnan ner och blev eskorterad av någon som jag tror jobbade i produktionen. Det hela borde dock ha gått att avstyra betydligt tidigare och smidigare men Zillah skötte det väldigt proffsigt.
Där och då så skämdes jag, av någon anledning, för min hemorts vägnar.

Innan skandaldödsattacken

Linnéa var nöjd även om hon var mycket besviken när vi var tvungna att åka hem igen och det tog ett tag innan hon blev på bra humör igen. Hon är inne i en fas nu, jag hoppas verkligen att det bara är en fas, där hon aldrig blir nöjd oavsett om hon får som hon vill hela dagen. Det räcker med att man säger ifrån på en grej hon ber om så blir hon supergnällig och börjar låtsasgråta. Sjukt frustrerande och även om jag kan tänka mig att det inte är helt ovanligt så känns det väldigt osmakligt med otacksamma barn.

Det var hur som helst en väldigt trevlig dag och det var bra ordnat måste jag säga.
Stort tack till farmor som dels stod för kalaset, eftersom jag lämpligt nog inte hade några kontanter med mig, och bjöd på fika.

Tema: Linnéamys (101)

Jag har funderat lite på ett projekt att ge Linnéa som dels ska lite mer långsiktigt än att måla en teckning eller bygga ett legoföremål.

Tanken är att hon ska ha något som kräver lite ansvar och att hon ska kunna känna att hon bidrar till något som hon kan se effekten av efter en tids "arbete".

Valet föll på att försöka odla något.

Vi börjar med en avokadokärna tänkte jag eftersom det är en stor och fin kärna som man kan plantera på ett roligt sätt (se bild) så slipper hon stå och stirra på en blomkruka i flera veckor.

Sen när jag läste på lite och insåg att det kunde ta månader innan kärnan började gro så fick jag komma på något lite mindre tålamodskrävande som första projekt.

Då mindes jag krassen som vi odlade på papper när jag var liten. Den växer så snabbt så det borde bli ett perfekt första objekt i väntan på avokadon.

Krassen började växa ut genom fröna redan efter ett par dagar och även om Linnéa verkade mer intresserad av själva vattnandet än växten så tycker hon att det är spännande att gå ner och titta på sin växt på morgonen efter att hon har vaknat.

Nu får vi se om det blir något av den där avokadon...

Tema: Linnéamys (100)

Linnéamys-inlägg nummer 100!

Det blir ett riktigt speciellt också, en liten film på när Linnéa läser en saga för mig.

Jag har svårt att inte hålla mig för skratt när hon dels säger uttryck som hon förmodligen inte riktigt vet vad de betyder och göra samma röstspel som jag försöker göra med de olika karaktärerna.

Tema: Linneamys (99)

Vi har pysselkväll, Linnèa och Katta målar trähästar och jag gör en pärlplatta.

Tema: Linnéamys (98)

I lördags åkte vi och hälsade på gammelfarmor tillsammans med farfar och Marie.
Det var ett tag sen vi var där och även om farmor inte hymlar med att det är Linnéa hon vill träffa så tycker hon det är lite kul att jag är med också.

Linnéa fick en jättefin servis av gammelfarmor.

Giganternas kamp!
Linnéa utmanade farmor i memory ett spel som, skulle det visa sig, de var ungefär lika bra på, särskilt när det gällde att fuska.

En kort visit i vanlig ordning men det var i alla fall trevlig att träffa henne eftersom jag inte hade något födelsefirande att tala om som hon kunde komma på.


Den här bilden fick jag av Jennie, en teckning som Linnéa har gjort. Det börjar likna nåt nu, jag får mest färgmassakrerade alster men det här är det första jag sett henne rita som faktiskt liknar något.

Tema: Linnéamys (97)

Det är så roligt nu när Linnéa börjat prata mer. Det är i och för sig lite intressant att höra hennes historier om vad som händer på dagis eller när hon har varit iväg på något för det skarvas en hel del.

Det är många nya ord och uttryck som man blir förvånad att höra att hon kan och man undrar var hon har lärt sig dem.
Härom veckan så berättade jag att vi skulle hämta Katta vid tåget och då utbrast hon: "Vilken toppenidé!".

Sen upptäckte vi att man ställt upp några skyliftar på innergården som används för någon renovering av husen och Linnéa har järnkoll på dessa.

Det är säkert någon släkting som minns historien om traktorn som visade sig vara en dumper...

Tema: Linnéamys (96)

Inte nog med att man får höra sina egna mindre genomtänkta uttryck yttras på Linnéas oskyldiga sätt, tex "Faaan!" eller "Kööör då biiilen!", så får man så klart även se sina påhitt repeteras.
Så här ser tydligen jag ut när jag tränar hemma.

På lördagen åkte vi till farmor och laddade för en liten nostalgitripp...

Ljungsbro marknad! Härliga minnen av folköl i ryggsäck.

Steg1 Tricky! Sånna där små smällare, och då menar jag små i smällfaktor,

Det var lika kul som när man var liten och Linnéa gillade konceptet. Till skillnad från diverse "gubbar" som ibland sa till andra barn som "hade mage" att kasta de här oerhört högljudda smällarna när det fanns folk som var ljudkänsliga i närheten. Dra ner volymen innan ni kollar på det här klippen för det smäller jääävligt högt!

Vi drog oss vidare mot "tivolit" där Linnéa förstörde sina chanser att åka det lilla tåget när hon sprang dit och höll på att bli överkörd.
Hon fick istället prova två andra, gissa vilken hon tyckte var bäst...

Det blev lite shopping också, jag köpte en ny ryggsäck och Linnéa fick sin första sockervaddsupplevelse... Det föll henne verkligen på läppen... och kinden... och tröjan... och handen... och pappas byxor... och diverse lågt hängande varor... och en stackars liten hund som "kom ivägen".

Man slås av att det är väldigt mycket same-same på marknader, det är alltid ungefär 5 st kategorier på stånden: T-shirts, plånböcker, indian-attiraljer och godis/munk/brända mandlar.
Jag stod länge och funderade på vilken av dessa kepsar som skulle få mig att se mest nördig ut...

En annan sak jag insåg var att det är sjukt smart att skicka fram en blond lockig liten tjej på alla "vinst-varje-gång"-aktiviteter för då är det garanterat vinst varje gång. Det spelade ingen roll att hon inte träffade en enda burk eller fick både gå fram extra nära och sparka bollen hur många gånger som helst. Hon vann jämt!

På söndagen åkte vi vidare hem till farfar och Linnéa "hjälpte till" med fårskötseln. När det gäller får så använder hon i och för sig oftast "förkortningen" bäbävitalammet istället.
Det fanns även två uppsättningar kattungar på höskullen.
Linnéa tog ett väldigt bestämt strypgrepp på en av dem men de verkade rätt nöjda ändå med vår närvaro. Det är svårt att hålla sig från att plocka med sig en hem.

Jag fick med mig en burk egenodlad och egenslungad honung hem. Helt klart är att pappa och Marie skulle kunna vara (och är) mer eller mindre självförsörjande på flera punkter.
Förutom lamm och bin så har de även "kycklingar" som skulle kunna ge mat för flera månader.

Linnéa gillar verkligen djur och bäbävitalammen speciellt. Hon fick åka traktor för första gången och vid närmare eftertanke var det nog första gången jag åkte traktor också. Bo på landet... en inte helt främmande tanke faktiskt.

En sjukt härlig helg! Tack mamma och pappa!

Tema: Linnéamys* (95)

Dagis var stängt på grund av planering idag så Linnéa fick följa med till kontoret på förmiddagen.

Vi åt frukost tillsammans och hon småpratade lite med mina kollegor.

När jag var tvungen att jobba så fick hon sitta på min kollegas plats mittemot. Hon fick lite överblivet kopieringspapper att rita på och en markeringspenna.

Efter mitt första telefonmöte så hade hon ritat på alla papper, sin tröja och ett avtal med en viktig kund som jag skulle ha signerat och skickat tillbaka. Nu får jag väl höra av mig till kunden och förklara att det på något mystiskt sätt kommit bort.
Eller är "min dotter råkade rita på det" en giltig ursäkt?

Lite senare så hade hon använt upp samtliga postit-lappar och indirekt då "ollat" halva kontoret.

Det slutade med att jag släpade fram en gammal uttjänt dator som hon fick titta på youtube-klipp med Pingu på.
Tyvärr var det reklam på varannat Pingu-avsnitt så mitt andra telefonmöte avbröts abrupt då och då av hennes klagosång.
Så det slutade med att vi åkte hem vid lunchtid istället.

Ta med sig barnen till jobbet funkar kanske när man inte redan ligger efter och har en massa möten. Eller om man jobbade på dagis tex...


*Mys är kanske och ta i...

Tema: Linnéamys (94)

Jäkla skitväder rent ut sagt, jag som hade storslagna planer för den här veckan.
Nu får vi hålla oss till inomhusaktiviteter och idag tog vi en sväng till simhallen.

Det finns ett litet "lekland" för icke simkunniga och ett lite större lekland för större barn och barnsliga vuxna (som jag då mao).
Linnéa är någonstans mittemellan eftersom hon egentligen inte kan simma men tar sig runt bra med sina flytpuffar.
Efter lite trixande så åkte hon återigen vattenrutschkana själv.
Det var ett par, för mig, oroliga situationer när vi kom ifrån varandra men jag behövde inte leta speciellt länge för att hitta henne. Däremot har hon bevisat att hennes förtroendekapital i situationen "Stanna här tills jag kommer tillbaka" inte är speciellt högt.

Tiden gick ganska fort väl där även om jag till nästa gång kommer ta med en bok eller nåt så att jag kan sitta och ta det lugnt medans hon leker.

Min största framgång med dagen var att jag klarade klätterväggen som ingen annan (som jag såg) lyckades klara, jag satte mao småbarn och ett par lätt överviktiga medelålders föräldrar på plats i den frågan...

Verkar som att vädret ska hålla i sig imorgon också så vi får väl bege oss till Busfabriken eller flygvapenmuseet (det var ett bra tag sedan).

Tema: Linnéamys (93)

Finns det något mer osvenskt än att fira nationaldagen?

Vi tänkte hur som helst att vi skulle åka ner på stan och kolla in det planerade firandet i Hörsalsparken, det skulle vara familjeunderhållning med ansiktsmålning och dyl.
Tyvärr kom vi iväg lite sent så vi kom dit när det bara var en barnvisa kvar och kön till ansiktsmålningen ringlade lång med otåliga barn, kön till gratiskaffet med kaka ringlade också lång men givetvis med otåliga pensionärer istället.
Jag har insett mer och mer att Linnéas intresse för sång, dans och uppträdande måste uppmuntras. Hon klämde sig ända fram till scenen på torget och såg otroligt avundsjukt på de andra barnen på scenen som fick sjunga i mikrofon.
"Jag vill också sjunga" sa hon lite besviket efteråt.


Eftersom uppträdandet var slut där så begav vi oss istället till dinosaurieutställningen i värmekyrkan som jag sett reklam för.



Det var ingen jättestor utställning men det var ändå rätt schysst uppbyggt.
Det blev dock lite för läskigt till slut så vi var inte där så länge.



Vi begav oss istället vidare för att leta upp något bra lunchställe och vi landade på Texas Burger av alla ställen. Linnéa och jag delade på en chicken club sandwich, dvs Linnéa åt upp alla pommes och jag fokuserade på själva mackan.


Vi mötte sedan upp Stina, Jimmy och Emma ute i Abborreberg på en fika, det svalkade rätt skönt där ute vid vattnet.



Sen tog vi överskottsbröd med oss för att mata änderna. Det visade sig dock att skrattmåsarna tagit över ändernas turf så det var inte riktigt lika mysigt men Linnéa verkade uppskatta de bråkande måsarna mer än kvackande änder faktiskt, lite mer action så att säga.



Vi avslutade kvällen på balkongen med varsitt glas rosé i mitt fall och saft med isbitar (vilket egentligen var det viktiga med den drinken) i Linnéas fall.




Vi cyklade nästan en mil totalt sett och det var rätt bra jobbat och väldigt roligt att åka runt på så mycket. Nästa gång ska vi nog försöka sprida ut det på en hel helg istället.

Tema: Linnéamys (92)

Det var inte lika varm idag och betydigt mer blåsigt.

Vi drog nytta av det och gav oss ut med draken*.



Linnéa tyckte det var roligt och hon "uppfann" ett nytt verb för att flyga drake när hon sa att hon tyckte det var jättekul att "draka".

Fältet vi använde ligger precis bredvid ridklubben som annordnade hopptävling idag. Det var med andra ord väldigt många hästar i rörelse och Linnéa ville rida på aaalla.
De var väldigt mycket för stora för henne och dessutom på fel (eller rätt beroende på hur man ser det) sida av staketet så hon fick nöja sig med att titta.


*Jag hade en film på det också men det verkar inte gå att ladda upp den nu så jag får komplettera med den nån annan gång.

Tema: Linnéamys (91)

En liten utbildning i kryddsammansättning...

Tema: Linnéamys (90)

Linnéa och jag är lite i samma sits, vi behöver skaffa fler kompisar/bekanta här i stan.
Eller egentligen, jag behöver skaffa fler kompisar/bekanta till både mig och Linnéa.
Idag visade dock Linnéa var skåpet ska stå.

Efter en lång cykeltur och en stund i lekparken i Vasaparken så parkerade vi cykeln i förrådet och när vi skulle gå upp till lägenheten, för att jag skulle laga mat, stannade Nea kvar vid gungorna på gården. Jag försökte locka med henne men hon ville inte följa med så jag lät henne vara kvar och gick upp själv, då brukar hon alltid komma springandes.
Till min förvåning kom hon inte efter men jag tittade ut genom fönstret och såg att hon stod och pratade med två andra småtjejer som lekte vid gungorna.
Jag öppnade fönstret och försökte höra vad de pratade om egentligen.
Det var rätt mycket snack om att "pappa köper godis" och nåt om flygplan.
Hur som helst så höll de på i säkert tio minuter och först när jag gick ut på balkongen och ropde efter henne kom in springande till dörren.

När hon kom upp till lägenheten så kutade hon ut på balkongen och ropade efter "kompisarna".

Jag kände mig som världens sämsta förälder som försökte få in henne för att vi skulle äta mat.
Här hade hon precis skaffat två kompisar på 5 minuter (har barn det lättare eller krånglar vi vuxna till det?) och taskiga pappa ville inte låta henne leka med dem.

Jag ångrar också att vi inte var med på den så kallade gårdsfesten som dagis annordnade idag. Jag insåg att jag bara gjorde det för min egen skull, för att jag inte "orkade"... va fan är det? Vadå inte "orkar"? Hur ska man lyckas skaffa kontaktnät om man hela tiden håller sig hemma och inte vågra delta i sociala sammanhang?
Av någon sjuk anledning har jag extra svårt för att engagera mig i sociala sammanhang med Linnéa... jag måste verkligen gå till botten med det och ta mig i kragen, jag måste tänka på henne och inte bara på mig själv!

Tema: Linnéamys (89)

Linnéa har varit magsjuk i veckan så jag fick åka och hämta henne hos Jennie i lördags för att hon åkt på det. Förhoppningsvis kommer jag klara mig!
Jag passade på att spendera fredagskvällen med att utmana mina spontana sociala talanger, dvs gå ut och helt enkelt prata med folk man inte känner, och det gick klar över förväntan måste jag säga.


Linnéa och jag har passat på att vara ute i solen, även om blåsten förstörde en del, och cyklat runt ganska mycket. Jag har verkligen sett fram emot att kunna cykla med Linnéa igen och nu när hon kan cykla själv på sin lilla cykel så är det lite roligare för henne också.

Vi var i lekparken i Vasaparken.

Sen tog vi den sedanliga svängen förbi Donken också. Jag vet inte vad det är som gör att Linnéa uppskattar lekrummet där så mycket mer än sitt eget rum hemma. Jag funderar på att konstruera en exakt kopia hemma bara för att se om det faktiskt är innehållet i rummet eller om det är det faktum att vi inte är hemma som gör att hon gillar det.

Sen laddade vi om och cyklade till Motala ström och matade änderna med det som blev över av Linnéa hamburgarbröd. Jag tyckte minsann att det jag såg lite knoppar här och där, nu börjar det tamefan bli vår!?

En sak som jag skrivit lite om, men inte tillräckligt, är att Linnéas språkutveckling tagit fart. Det är så kul att höra henne upprepa uttryck och meningar som hon helt uppenbart har tagit från mig eller andra vuxna. Tex "jag kommer strax", "gå ut, jag vill vara i fred", "nej vad gööör du? Man får inte göra så!" osv osv.
Ibland blir det dock väldigt roligt när hon ska försöka uttala vissa ord...

Lycka till att försöka stava till det där...


Något som hon dock är grymt bra på är att hantera min iPhone. Hon har en egen mapp med spel och dyl som hon hittar i själv. Hon startar spelen och vet vad hon ska trycka på för att komma tillbaka till menyn eller för att starta om en bana.
Idag visade det sig att hon har sjuka talanger för spel också. Jag hade hållt på med en bana i "Angry Birds" ca 15-20 minuter och hon klarade den på tredje försöket...

Tema: Linnéamys (88)

Idag var vi i Ljungsbro simhall där jag inte varit på drygt 12 år.
Det mesta var sig likt med undantag för det nya gymmet och relaxavdelningen.

Farmor hade köpt en badring som Linnéa använde och tog sig faktiskt runt bra för egen maskin.
Vi har inte gått i någon simskola än så det var mest hundsimsrörelser som gällde men hon hade rätt bra flyt* hur som helst.

Även om när vi tog en länga i 25-meters bassängen som hon givetvis inte bottnar i så klarade hon sig utmärkt så det var inte bara tryggheten av grund bassäng som gjorde att hon vågade.

Sen satt vi en stund i bubbelpoolen också och man insåg att en sån här måste man skaffa sig någon gång framöver när man får möjligheten.

*Förlåt men jag var tvungen.

Tema: Linnéamys (87)

Mattias kom hit igår och vi åt pizza och tittade på Hitta Nemo.

Nu har vi ätit frukost och tittar på Shrek som Nea sett 400 tusen miljarder gånger.

Tema: Linnéamys (85)

Det är så jäkla härligt och roligt nu när språkutvecklingen har böjat ta fart!

Tema: Linnéamys (85)

Jag tänkte fokusera framåt och på lite roligare saker än sömn/tröst/höglöshet.

Det är fart på språkutvecklingen just nu, främst hos Linnéa. Hon ska på uppföljningskontroll snart från 2,5 års kontrollen där sköterskan tyckte att hon underpresterade lite. Vi skull egentligen blivit kallade i höstas men så fungerar vården i Sverige.

Det som är roligast är att man numera kan föra, mer eller mindre, fungerande samtal med Linnéa och att hon även blir bättre och bättre på att sjunga.
Hon brukar förvisso tolka vissa låtar och göra om texten, som tex Bamse.

Tema: Linnéamys (84)

Det var ett tag sen jag lade upp något om Linnéa och det beror inte på att det inte finns något att skriva om, tvärtom.
Hon pratar mer, berättar roliga saker och är väldigt, väldigt trotsig.

Det som är svårare nu än förut är att dokumentera saker, hon levererar inte direkt på beställning och hon gör inte alltid alla roliga saker mer än en gång.

En liten sammanfattning av höjdpunkterna just nu:
- Först och främst hennes R-ljud. Det är inte ett klassiskt östgötst R som man kanske hade trott utan just nu är det ett väldigt rullande R. Farrrmor, orrrm, brrrandbil osv.
- Hon har börjat försöka sluta med (kan man börja sluta med något?) blöjorna på allvar. Då har hon flera gånger ställts sig framför toan med byxorna nere och sagt att hon vill köpa en snopp. Jag har försökt förklara att man inte kan köpa en snopp (inte till det syftet i alla fall) men hon har då svara med att hon måste köpa en snopp, en blå snopp för att vara exakt. Det är säkert jätteinne bland kidsen idag.
- Hon sa förlåt till mig för första gången någonsin idag. Det har suttit väääldigt hårt inne. Jag har flera gånger, när hon gjort något dumt, förklarat för henne varför man säger det och vad det betyder. Jag är rätt säker på att de säger förlåt till varandra på dagis också. Så idag fick jag till slut fram ett förlåt och en kram efter att hon hade rivit upp en helt paket med våtservetter som jag fick packa ihop igen*.


En av våra gemensamma favoritaktiviteter är att panta burkar. Efter förra helgens grabbkväll så fanns det lite att göra sig av med också.

Vi köpte pizza till middag idag, tyvärr fick det bli en vanlig Vesuvio istället för vad det nu var Linnéa försökte beställa.

Som jag skrev ovan så försökte vi sluta med blöjorna nu, jag har passat på nu när Jennie åkt till Thailand och jag ska ha Linnéa i 3 veckor i sträck. Jag tänkte att det skulle bli lättare att göra det när man har lite kontinuitet i rutiner mm.
Så medans Jennie latar sig i Thailand så torkar jag bajs, bra fördelning va?


Här har Linnéa försökt skriva sitt namn, förkortat till Nea förvisso, efter min instruktioner, blev rätt ok va?

* Det är omöjligt att vika ihop dem lika fint som de låg innan om det var någon som trodde något annat.