Veckan som gick

Det har varit tyst här... framför allt har det varit fokus på väldigt tråkiga saker.
Det beror faktiskt på att det mest varit tråkiga saker som hänt.

Undantagen är förra helgen när vi hade traditionsenlig pokerhelg i Västerås.



Samt i fredags när jag spelade squash och gick ut och käkade med några från jobbet.



Resten av veckan har tidsmässigt gått åt till att jobba med en stor offert som ska vara klar på måndag. Sena kvällar och mycket jobb, på en lång period med sömnbrist och så vintermörker på det.

Februari 2011 kan dra åt helvete och aldrig mer komma tillbaka...

Jag blir galen snart!

Det här är helt sjukt, bokstavligt talat!
Hur kan en liten människa hosta så vansinnigt mycket?
Vi har inte sovit ordentligt på över en vecka och hon är sjuk minst 2 veckor av 4 på en månad, gärna med kruppanfall ett par gånger.

Jag orkar inte med det här, ibland vill man bara skjuta sig själv i huvudet när klockan är 23:10 och den där hostan sätter igång.
Det är som på beställning, "nu ska pappa gå och sova, nu jävla kör vi!".

Jag kan inte lägga det här på Nea för hon gör det så klart inte med flit, men ibland, ibland kl 4 på morgonen när man sovit i 10 minutersetapper så känns det så, hur sjukt det än kan låta. Jag vill gå upp och skrika åt henne, kasta ut henne genom fönstret, vad som helst bara för att hon ska sluta hosta och låta mig sova!
Jag vet hur illa det låter men så här illa är det, ingen fungerar med så här lite sömn och speciellt inte när man, som jag, inte har förmågan att slappna av och acceptera läget. Jag vill lösa allting, det är mitt stora problem.
Jag tror att jag ska kunna "laga" och "fixa" och ordna upp allting oavsett hur stört det kan låta i det här sammanhanget.

Om jag inte bara hade haft henne varannan vecka vet jag inte hur jag hade överlevt.
Hon har alla mediciner i världen känns det som, och det fungerar inte. Det spelar ingen roll hur mycket hostmedicin jag trycker i henne för vissa dagar så hjälper det helt enkelt inte.

Samtidigt så är hon som himla mysig och tapper den här tjejen, det spelar ingen roll hur sjuk hon är. Hon kan alltid få en på bra humör igen bara genom att hon själv tar allt med ro och bubblar på precis som vanligt.
Att hon ganska nyligen börjat säga "Ja ääälskar dig pappa" gör inte saken sämre.

Hemma idag igen...

Jag skulle åkt på möten i Stockholm idag men Linnéa hade feber i morse så vi fick stanna hemma.
Hon och hennes knasiga frisyr vaknade till slut kl 11.

Man har inte roligare än man gör sig (46)

Sanningen om Facebook?

Ingen bra dag att ha feber

Jag såg fram emot att få lägga mig tidigt och sova mig frisk. Men när Linnéas krupphosta började strax efter kl 20 så insåg jag att det här inte var min vecka helt enkelt.

Nu sitter vi på sjukhuset och väntar på doktorn. Inga inhalationer hjälper i vanligt ordning men jag vill inte att hon ska få mer betapred*. Ev kan jag övertyga doktorn att ge adrenalininjektion, det hjälpte när hon var inlagd senast.

*Det är väldigt tillväxt hämmande och hon har fått det ca 1 gång i månaden sedan september på grund av alla tidigare kruppanfall.

Feber...

...för första gången sedan högstadiet.
Jag kände mig krasslig redan när jag vaknade i tisdags men pallrade mig ändå iväg till jobbet både då och igår.
När jag kom hem igår kväll var jag helt sinnessjukt trött. Jag hade visst 39,3 graders feber så det var bara att ställa in sig på att lägga sig tidigt, "knarka" allt jag kunde (se nedan) och hoppas på det bästa.

Jag hade fortfarande 39 grader i morse men jag åke till dagis med Linnéa ändå och åkte sen hem och sov till kl 12.
Nu börjar det släppa lite så förhoppningsvis kan jag åka till Linköping i helgen och gå på whiskeymässan som planerat.

Tema: Flytta på dig gubbjävel (11)

Idag har jag haft en "sån där" dag. Jag vaknade med frossa i natt och trots det tvingade jag mig upp tidigare än vanligt för att hinna lämna Linnéa på dagis så att jag skulle hinna med det tidiga tåget till Stockholm.

Det är rätt körigt just nu på jobbet med en stor upphandling som vi jobbar med och jag är dels inte speciellt insatt och på det så är jag nu alltså sjuk också.
Koncentrationen och motivationen är med andra ord inte på topp.

Sen när jag skulle hem så hade jag tvingats boka ett tåg som med ganska liten marginal skulle komma in till Norrköping så att jag kan skulle hinna hämta på dagis.
Eftersom det fortfarande är SJ som sköter tågen så blev vi så klart ca 15 minuter försenade.

Jag var hyfsat stressad när jag gick mot parkeringen och så möts jag av detta (min bil till höger):

Nåt jävla as har parkerat sin bil ca 20 centimeter ifrån min bil så jag kommer inte in från förarsidan.
Precis vad mitt humör behövde.
Jag började fota det hela och dokumenterade parkeringskvitton så att jag skulle kunna påvisa att jag minsann parkerat där före den andra bilen som bevis till försäkringsbolaget utifall jag skulle hitta några skador på dörren eller så.

Sen kom jag på det... jag ska tamefan skriva en lapp!
Sagt och gjort så skrev jag en otroligt vänlig och mogen lapp, precis som man gör när man är på bra humör.
Precis när jag sätter den under vindrutetorkaren så kommer det en tjej i 35-års ålder som ser väldigt skyldig ut.

Följande konversation utspelar sig:
Eric: - Är det du som har parkerat så snyggt?
Pucko: - Ja...
E: - Hur fan tänker du egentligen? Du står ju bara nån decimeter ifrån min bil!
P: - Ja alltså... det är ju lite svårt med parkering här på morgonen.
E: - Men du kan ju inte ställa dig så här bara för det, jag kan ju inte komma in i min bil.
P: - Nej alltså det är ju lite svårt att hitta parkering på morgonen...
...
Det hela slutade med att jag tog tillbaka lappen och hon fick backa ut sin bil först så att jag kunde komma in i min. Sen fick gasa jag iväg till dagis ca 25 minuter senare än beräknat.


Dagens låt blir därför Limp Bizkit - Break Stuff
 

Märkt

Jag trampade på den "vassa" sidan av den här noshörningsformen när jag skulle väcka Linnéa i morse. Det känns som att jag kommer ha en stansad noshörning under foten ett tag framöver.

Tema: Linnéamys (84)

Det var ett tag sen jag lade upp något om Linnéa och det beror inte på att det inte finns något att skriva om, tvärtom.
Hon pratar mer, berättar roliga saker och är väldigt, väldigt trotsig.

Det som är svårare nu än förut är att dokumentera saker, hon levererar inte direkt på beställning och hon gör inte alltid alla roliga saker mer än en gång.

En liten sammanfattning av höjdpunkterna just nu:
- Först och främst hennes R-ljud. Det är inte ett klassiskt östgötst R som man kanske hade trott utan just nu är det ett väldigt rullande R. Farrrmor, orrrm, brrrandbil osv.
- Hon har börjat försöka sluta med (kan man börja sluta med något?) blöjorna på allvar. Då har hon flera gånger ställts sig framför toan med byxorna nere och sagt att hon vill köpa en snopp. Jag har försökt förklara att man inte kan köpa en snopp (inte till det syftet i alla fall) men hon har då svara med att hon måste köpa en snopp, en blå snopp för att vara exakt. Det är säkert jätteinne bland kidsen idag.
- Hon sa förlåt till mig för första gången någonsin idag. Det har suttit väääldigt hårt inne. Jag har flera gånger, när hon gjort något dumt, förklarat för henne varför man säger det och vad det betyder. Jag är rätt säker på att de säger förlåt till varandra på dagis också. Så idag fick jag till slut fram ett förlåt och en kram efter att hon hade rivit upp en helt paket med våtservetter som jag fick packa ihop igen*.


En av våra gemensamma favoritaktiviteter är att panta burkar. Efter förra helgens grabbkväll så fanns det lite att göra sig av med också.

Vi köpte pizza till middag idag, tyvärr fick det bli en vanlig Vesuvio istället för vad det nu var Linnéa försökte beställa.

Som jag skrev ovan så försökte vi sluta med blöjorna nu, jag har passat på nu när Jennie åkt till Thailand och jag ska ha Linnéa i 3 veckor i sträck. Jag tänkte att det skulle bli lättare att göra det när man har lite kontinuitet i rutiner mm.
Så medans Jennie latar sig i Thailand så torkar jag bajs, bra fördelning va?


Här har Linnéa försökt skriva sitt namn, förkortat till Nea förvisso, efter min instruktioner, blev rätt ok va?

* Det är omöjligt att vika ihop dem lika fint som de låg innan om det var någon som trodde något annat.

Tema: Verkshöjd? (55)

Ni minns kanske det här inlägget jag gjorde på temat, skumma tidningsord för vanligt vinterväder.

Nu har hur som helst Aftonbladet bestämt sig för att visa att gammal är äldst, eller i det här fallet: dåligt är sämst...

Mammutväder... allvarligt talat? Mammut är väl för i helvete inget adjektiv.
Visserligen handlar det om en storm, till skillnad från vårt svenska "skräckväder", men här kan jag lova att någon på redaktionen gjort en direkt översättning från engelskans mammoth som faktiskt syftar till att något är stort.
Istidsreferensen är inte tillräckligt tydlig heller och då hade "Istidsstorm" varit en... "bättre" rubrik.


Jag är mammuttrött på dessa rubriksättare...