The discgolf road trip

Jag fick till slut ihop en väääldigt lång frisbeefilm från resan och det är nog få som skulle orka kolla på hela eftersom den är nästan exakt en timme lång.

Jag kan dock rekommendera att kolla på introt och outrot (58:00) om man vill se det "roliga" och inte är så intresserad av att höra vårt mellansnack och titta på, till 85%, mediokra kast.

Mellan hopp och förtvivlan

Den senaste helgen lämnade en liten tomhet och en stor stelhet i hela kroppen efter sig.

Vi hade sedan länge bokat upp hela helgen för frisbeegolf och under veckan så såg väderutsikterna minst sagt dystra ut.

Jag åkte till Västerås i fredags och Andersson och jag spelade en runda på Aros-banan som gick både uppåt och nedåt (både bildligt och bokstavligt). En ganska besvärlig skogsbana och jag hade ganska stora problem med att få till spelet. Jag lyckades dock hålla en ganska jämn nivå och även om det var en bit ifrån mitt rekord på banan så får det anses som att det gick okej.

På lördagen skulle de regna, vi gjorde en chansning och åkte till Järva i alla fall. Det regnade inte...

Det fortsatte att inte regna hela kvällen trots att prognoserna talade om regn.

Andersson och jag hann spela 18 hål av de 27 som finns på Järva innan skäggmannen från Asien (Mattias) anslöt.
Vi spelade ytterligare 27 hål och Mattias visade varför han är och förblir regerande mästare på Järva.
Det ska då tilläggas att han alltså inte spelat någonting sedan november förra året medans Andersson och jag spelar i princip så ofta vi har haft möjlighet.

Jag har sagt det förut och tänkte upprepa det igen, Järva är en fantastiskt fin bana (se bara på bilderna, som dock inte är från när vi var där).

Som avslutning på lördagen så spelade vi en runda i Åkersberga också eftersom vi skulle passa på att sova över där. Den rundan vann jag även om spelet inte var på topp, jag tappade även bort en av mina favoritdiscar vilket känns surt.

De sista 6 hålen spelades i ganska skum belysning då solen sedan länge hade börjat gå ner.

Väl i säng så kändes det att vi hade 18+27+27+18 hål i benen och armarna (och då har jag inte räknat alla myggbett ens).

På söndagen vaknade vi ganska stela men fast beslutna om att trotsa regnprognoserna och åka till Rudans firsbeegolfbana som ingen av oss hade spelat innan.

Den ligger i Handen/Hanninge (beroende på vem man frågar) och det var minst sagt inte enkelt att hitta dit.

Bilfärden gick in i ett industriområde där det, väldigt oväntat, var skyltat till Rudans sportområde där frisbeegolfbanan låg en stunds promenad in genom skogen.

En varierad bana med blandning av skogshål och fina ängshål. Väldigt långa hål, det längsta på 225 m, men ändå ganska förlåtande par (ofta par 4 vilket är ganska ovanligt även för hål som är över 100 meter).

Första rundan gick relativt ok men det var mycket frustration när det inte gick som man ville.

Jag märkte att mina utkast inte längre gick som jag ville vilket jag hoppas beror på att jag helt enkelt var lite sliten efter de senaste dagarnas spel. Puttningen gick dock desto bättre och det gjorde att jag lyckades vinna första rundan och sedan så när lyckas knipa andra rundan som dock Mattias vann på sista hålet, dock inte alls oförtjänt.

Behöver jag nämna att det inte regnade på söndagen heller? Eller jo det kom en kort duggskur, på max 2 minuter, under vår lunchrast. Helt ok väder med andra ord med tanke på att det skulle regna hela helgen...

Så om vi var oroliga för vädret innan så blev vi positivt överraskade. 

Däremot hade jag kanske förväntat mig lite mer av mitt spel innan helgen och bitvis under rundorna så undrade om det var något fel på mig när jag inte lyckades hålla utkasten på fairway eller när man missade en "lätt" putt.

Sett i backspegeln är jag ändå nöjd totalt sett men jag måste försöka komma till botten med varför jag har så svårt att få till utkasten.

Som tur är så är det förhoppningsvis en bra bit kvar på säsongen om man tänker på att vi förra året spelade sista rundan i november.

På't igen med andra ord!

Ett avslöjande...

Nämligen att jag deltog i min första frisbeetävling i helgen.
Mälartouren kom till Norrköping och då kände jag att jag var "tvungen" att testa lite hur det kändes att spela "på riktigt". Det är ändå något visst med själva tävlingsmomentet även om man bara spelar för skojs skull.

Tävlingens upplägg var väldigt simpelt, två rundor om 18 hål + en final på 9 hål.
Min första runda gick inte speciellt bra, jag landade på 60 kast (par 52) men min andra gick bra, 56 kast. Något som gjorde det hela lite enklare var att man inte hade någon OB (out of bounds) vilket kort innebär att man inte behöver plikta och spela om om man hamnar utanför banan.
Jag gjorde inga jättestora misstag förutom ett utkast på första hålet som nästan landade i strömmen så jag fick droppa och spela om från tee.

Det blåste väldigt mycket så det påverkade så klart lite men jag vet inte om jag ska skylla mitt resultat på vinden.

På söndagen hittade jag följande:
http://www.pdga.com/tournament_results/91611%25261459095955

Resultatet från tävlingen, ni hittar mig under "Recreational".
Den uppmärksamme ser kanske att mitt resultat ser "ganska" dåligt ut, +864 är ju inget jättebra resultat på 18 hål.
Det beror på att jag, tydligen, hade gått till final i motionsklassen, något jag inte visste om. Jag åkte helt enkelt hem efter andra rundan och tänkte inte mer på tävlingen tills jag såg resultatet.
Jag hade alltså kunna få spela en final om jag bara hade väntat kvar, det känns lite surt så här i efterhand måste jag säga. Även om jag troligen hade kommit sist i finalen så hade jag då kommit 4 totalt i motionsklassen, nu blev jag diskad istället.

Jag tänker spela fler tävlingar om chansen ges (läs: de hålls på en bana i närheten) för det är faktiskt roligt även om det inte går jättebra. Vem vet, jag kanske får spela en final på riktigt någon gång också?

Järva-premiär 2012

Det har varit galet konstigt väder den senaste månaden känns det som. Eller så har man bara haft orimliga förhoppningar när det var ganska varmt och skönt i mitten på mars.
De senaste veckor har det varit regn och kyla, även inslag av snö, och inte alls mycket vårväder faktiskt.
Vi avklarade frisbeepremiären i början av mars och nu följde vi upp det med Järvapremiär i helgen också.

Järva är alltså namnet på den bästa frisbeegolfbanan i Sverige, och det säger jag inte bara för att jag tycker det.

Vi hade spanat in söndagen på diverse vädersidor som utlovade sol, spikat!
På vägen upp på söndag förmiddag noterade jag att det låg snö i vägkanten utanför Södertälje... Inne i Stockholm var det snö överallt... När vi kom fram var det snö på ca 80% av alla gräsytor, de övriga var gegga. Förvisso sken solen men det gjorde också att det blev otroligt starkt ljus eftersom som solen reflekterades mot snön.
Inte optimala förhållanden med andra ord men nu var vi där och det fanns inga tankar på att inte spela givetvis. Vi hade handdukar till discarna och extra strumpor till fötterna med oss.

Det gick, som det brukar göra, både bra och dåligt. Jag hade en väldigt bra chans att slå Mattias rekord men klantade mig. Jag slog i alla fall mitt eget rekord med fyra slag så det är alltid något.

Det enda negativa med att spela på Järva är att man önskar att man kunde spela där betydligt oftare.

Som det ser ut nu så blir det i alla fall ett par gånger till i sommar och, om vädret tillåter, ett par gånger i höst också.

Discus iacta est!

Påskhelg 2012

Påskhelgen brukar alltid innebära en faslig massa roliga lekar och umgänge samt en hel del resande.
Den här påsken var inget undantag.

Långfredagen brukar bestå av lek med olika typer av sportrelaterade bollar följt av poker hemma i Ljungsbro. På grund av en lite kortare deltagarlista så bestämde jag och Andersson att vi skulle passa på att öva upp vårt närspel inför frisbeegolfsäsongen 2012.
Följande bilder kan nog anses som stötande för somliga men vi hade hur som helst väldigt roligt.
Den uppmärsamme läsaren kan nog se min egendesignade (nåja) frisbeegolfkorg som spelade en central roll i den 18-hålsbana som vi konstruerade i och kring gymnastikhallen i Brunnbyskolan.

Andersson visar korrekt pose

Abu Ghurayb-fr​isbee

PDGA-approved* utkastsplattform

På lördagen åkte vi via Katrineholm upp till Kappelskär där vi skulle åka på Påskkryssning med tjocka, men samtidigt väldigt slanka, släkten.
Mormor Essan bjöd alla i samband med hennes stundande 95-årsdag.

Blåsigt, vågigt och kallt men fantastisk utsikt

Linnea vann väldigt mycket mer pengar än vad jag gjorde på enarmade banditen, drygt 230 kr totalt kammade hon hem.

Tyvärr avslutades resan med ett fall för stackars Essan som slog sig ganska ordentligt och skadade bland annat ett revben, eller "rövben" som Linnéa kallade det. Det lät förvisso väldigt roligt men det var inte alls roligt med tanke på stackars Essan, som dock var vid gott mod ändå.

På söndagen fick Linnea leta efter påskägg. Jag försökte mig på en lite förenklad variant av den typen av jakt som jag och mina bröder ägnade oss åt när vi var små. Mamma och pappa skrev lappar med ledtrådar som till slut ledde oss fram till äggen. Jag försökte istället rita gömstället för nästa lapp och det gick ganska bra för henne och hitta, med lite hjälp.

Lite senare på söndagen åkte vi hem till Dolly och Amanda för att dels fira Amandas 3e födelsedag och även Ola som fyllde dagen innan.
Tjejerna lekte över hela huset och det var bland annat dansuppvisning innan vi tog en fika ute i vårsolen.

She's got the moves like Jagger

*Internt skämt kring användandet av utrustning och metoder som sannolikt inte skulle vara godkända av internationella discgolf-förbundet.

Premiär för säsongen 2012

I helgen som gick var det då äntligen dags för den riktiga premiären av frisbeesäsongen 2012!

Min vän Andersson och jag hade bokat upp hela helgen för umgänge och frisbeegolf.

Vi började med 18 hål i Folkparken (Norrköping) på fredagen.
Sen åkte vi till Olstorp (Ljungsbro) och gick 3 rundor på 12-hålsbanan där.
Därefter tog vi oss an den mastiga 18-hålsbanan i Rydskogen (Linköping) och rundade av med två varv på 9-hålsbanan i Stångebro.

På söndagen blev det 3 vändor i Folkparken igen och något slitna var vi väldigt glada och nöjda (i stort) med premiären.

Ett par saker står klart efter premiären:
- Man blir inte automatiskt bättre av 4 månaders uppehåll.
- Nya discar innebär, fortfarande, inte att man kastar väsentligt längre.


Vi filmade väldigt mycket, i princip nästan hela helgen kändes det som.
Tyvärr blev det ändå mest sämre kast som kom med på film, men några hyfsade blev det i alla fall.

Som tex det här utkastet på hål 10 i Olstorp, troligen det hål där vi har störst chans att göra hole in one (även om ingen lyckats ännu).

Även det här utkastet på hål 6 i Ryd är jag väldigt nöjd med.

Liksom det här på hål 7 i Ryd, min nya disc "Teedevil" känns väldigt bra.

Men för det mesta blev det kast i stil med det här på hål 7 i Stångebro (obs det här är mitt andra kast på hålet och det blev totalt 5 st).

Mot ljusare tider!

Nu när solen börjar titta fram så brukar de flesta se fram emot våren och sommaren, dvs värmen och ljuset.
Jag gör också det fast kanske lite mer indirekt. Det jag ser fram emot är att det ska bli precis tillräckligt varmt och torrt för att jag ska kunna ge mig ut i parken och kasta frisbee utan att frysa om händerna.
Jag har redan varit ute en gång under den varma helgen och även om det bara var en väldigt kort stund så var det tillräckligt för att få lite utlopp för det uppdämda suget jag har nu efter nästan 6 månaders uppehåll.

Det här är målbilden på något sätt, taget på hål 14 på Järva Discgolf Park

När man går från glad amatör till nörd

För ett år sedan hade jag bara ägt totalt 3 frisbees (eller discar som det egentligen heter).
I princip har jag alltid spelat med bara en disc genom alla år jag har spelat.
Rent teoretiskt skulle man kunna jämföra det med att spela golf med bara en järnsjua (ni som har sett "Tin Cup" vet vad jag menar).
Jag skulle heller aldrig bli sedd med en handduk, det var bara de riktiga nördarna som gick runt och torkade sina discar med handduk. Vi gnuggade av smuts mot ett träd eller kanten på korgen. Var den blöt fick man gnugga den lite i handen tills den gick att greppa.

Så här när säsongen 2011 börjar lida mot sitt slut så har jag gått från 3 till 21(!) discar. Jag har med andra ord köpt (några har jag fått) 7 gånger fler discar på en säsong än jag gjort under de ungefär 10 år jag spelat...

En handduk, har jag upptäckt, är väldigt smidigt då man kan torka av discen och få bort smuts och vatten så att man lättare kan greppa discen och det underlättar när man ska kasta...

Under våren och sommaren har jag varit ute och kastat frisbee varje dag som jag kunnat, då vädret varit bra och jag inte har varit upptagen med annat...

Jag har satt upp mål som att jag ska lära mig kasta över 100 meter...

Jag har varit ute på ett fält och övningskastat ett par gånger i veckan under våren...

Jag har med andra ord gått ifrån att vara en glad amatör till att börja ta det här lite för seriöst. Det är så klart fortfarande för att det är så oerhört roligt som jag spelar så mycket och det är även strävan efter att bli bättre som gör att man köper nya discar och övar, övar och övar.

Jag märker skillnad på mitt spel i år och tidigare år. Jag är mer jämn i mitt spel, jag vet hur jag "ska" kasta och jag har även kastat över 100 meter flera gånger. Jag har sänkt mina personliga rekord på alla banor flera gånger i år.

Till sist kommer här en liten film jag satte ihop, för att man ska förstå det roliga med den här måste man ha spelat Street Fighter II till Super Nintendo när det begav sig, och det har väl alla gjort?

Heldag i Järva (igen)

Mattias, Andersson och jag tog tillvara på en gemensam ledig dag och åkte till Järva Disc Golf-park.
Vi gick totalt två varv på 27-hålsbanan och 5 varv på korthålsbanan, väldigt mycket frisbeegolf helt enkelt.

Fram tills den gågna helgen har mitt spel varit på topp kan man säga, jag har satt nya rekord på alla banor jag har spelat på. Tanken var att jag skulle försöka sätta ett nytt bra rekord även i Järva. Dock har mitt spel försämrats de senaste dagarna och i helgen var det inte alls så stabilt som det varit tidigare. Framförallt puttningen har blivit sämre.

På Järva straffas man direkt om man inte håller uppe spelet. Andersson gick ut starkt och kastade väldigt bra utkast med sin Tee-bird... två trädträffar senare (som helt otroligt nog tog på exakt samma ställe på discen) så såg den ut så här:


Under sitt nya smeknamn Tree-bird gick den inte riktigt lika bra och hans spel blev lidande.

För min del var det inte bara puttningen som inte stämde till att börja med, även utkasten gjorde att jag oftast hamnade i den här typen av lägen:


På sista rundan lyckades jag dock hålla uppe spelet tillräckligt mycket för att slå det gällande rekordet (i vårt gäng ska tilläggas) med 3 kast, tyvärr blev det inte under 100 som jag hade hoppats utan exakt 100 kast (på 27 hål, vilket är ett snitt på nästan 4 kast per bana vilket inte är speciellt bra).

Mattias som hade rekordet innan spelade bäst under den första rundan och tangerade sitt då gällande rekord. Även han hamnade dock ibland i onåd hos växtligheten på banan och en gång fastnade han i en tall men med en strategiskt placerad "pinne" kunde vi få ner den.



Vi avslutade dagen med 5(!) varv på korthålsbanan som vi inte upptäckt tidigare. Jag började rundan ganska bra genom att göra en hole-in-one på andra hålet.
Tyvärr är korthålen just det, korta. Därför känns det inte riktigt som en "äkta" hole-in-one men jag har hur som helst gjort en under en tävlingsrunda så det får duga tills jag gör en på en "riktig" bana.

Onsdagsfrisbee

Igår trotsade vi regnet och gav oss ut för att kasta lite frisbee i Linköping.

Första rundan var i Ryd och vi gick ut starkt med fokus på att spela "moget", dvs försöka lägga fram vid dåliga lägen istället för att spela på korg hela tiden.
Det gick väl sisådär men jag lyckades slå det förra rekordet i alla fall.

Vi hamnade som vanligt i lite ovanliga lägen som tex Kula gjorde på hål 7.



Sen finns det oväntade fördelar med att kasta ut frisbeen i skogen, tex som det här smultronhavet på hål 13.



Vi gav oss sedan iväg till Stångebro där vi mötte upp Mattias och gick en runda även där.
Man skulle kunna säga att Stångebro är rena motsatsen till Ryd då det i princip enbart är långa raka och helt öppna hål utan så mycket träd.

Det visade sig även på resultatet då Andersson och jag lyckades gå under par för första gången någonsin!

Mattias lyckades även med konststycket att kila fast sin frisbee i en gren. Större precision än en hole in one skulle jag säga!

Frisbeegolfhelgen nummero uno!

I helgen var det ett tydligt tema som stod på schemat, nämligen frisbeegolf!

Jag och Niklas tog bilen från Norrköping och plockade upp Andersson och Mattias i Sundbyberg.
Därifrån åkte vi till Järva Disc Golf park som är Sveriges bästa frisbeegolfbana.
Det var tryckade värme och soligt men vi gick två varv på 27 håls banan och totalt blev det 28.000 steg enlit den stegräknar som Niklas hade med sig.
Vi försökte filma så mycket som möjligt och tanken är att vi ska försöka sätta ihop det hela till en frisbeegolffilm.

Jag tänker inte lägga upp allt här men ett litet smakprov vill jag ändå bjuda på.

Järva är som sagt var en riktigt bra bana och jag vann ena rundan och Mattias den andra. På något sätt lyckades jag förlägga min favoritdisc på första rundan så jag var lite nedstämd över det, men jag har beställt en ny likadan nu.

Sent på kvällen kom vi till Västerås och på söndagen så åkte vi vidare till Kolbäck (utanför Västerås) där vi spelade på 18-hålsbanan som finns där och sen drog vi till Eskilstuna för en runda på deras 18-hålsbana.

Kolbäck var helt ok, ganska mycket skogshål med svåra lägen om man kastade fel (vilket vi gör rätt ofta), och Eskilstuna var också en välskött och rolig bana med flera svåra hål.
Det coolaste hålet vi spelade på hela helgen var ett av hålen i Eskilstuna som började nästan högst upp på en skidbacke och sen var korgen nere i "dalen" under.
Det var riktigt häftigt att kasta från så pass hög höjd och se hur frisbeen seglade hela vägen ner. Tyvärr blåste det kraftigt så det var rätt oberäkneligt att kasta utan att discen skulle flyga iväg in i skogen.

Det var en riktigt härlig och rolig helg och väldigt bra motion. Totalt 49.000 steg och ca 340 kast totalt för min del, så jag hade lite träningsvärk i måndags.

Nu ser jag fram emot nästa frisbeehelg!