Vi hade pratat om att åka till Kolmården på söndagen men vi hade inte planerat det så noggrant.
Till att börja med var det inte säkert om Katta skulle komma hem på lördagen eller söndagen men när vi på söndagsförmiddagen pratade om vad vi skulle hitta på så kom Linnea ihåg att vi hade diskuterat Kolmården.
Vi övervägde om det verkligen var ide att åka så pass "sent" (klockan var strax innan 12 och dom stängde kl 17).
Vi bestämde oss för att åka dit till slut och vi hittade verkligen rätt dag.
Det var fint väder och väldigt lite folk.
Faktum är att det på flera ställen kändes lite öde.
Kring huvudattraktionerna, som tex delfinariet, var det definitivt inte tomt men det var ändå inte så knökfullt som tidigare gånger vi har varit där.
Vi började med just delfinshowen eftersom den enda återstående föreställningen den dagen var kl 14.
Så vi fick så att säga skynda förbi savannen och aphuset men kom lagom i tid för att hamna långt fram i kön till delfinariet.
Showen "Life" var ny för i år och även om föreställningarna tidigare år också har varit mycket bra så var den här ännu bättre.
Snyggt gjorda animeringar som projicerades på väggen och pampig musik (inspelad av Norrköpings symfoniorkester). Och så de fantastiska delfinerna då förstås.
Det är så klart roligt att se när de hoppar och gör volter men det är något som berör en djupt i hjärtat med dessa fantastiska djur.
Jag blev tårögd flera gånger, utan att kunna sätta fingret på varför egentligen, och det är en äkta glädje som fyller mig när jag ser dom leka i vattnet.
Vi gick sedan vidare och tittade till tigrarna som låg och sov uppe bland stenarna.
En hade som tur var bestämt sig för att slappa precis vid glasväggen så att man fick se könsneutralpronomendjuret på nära håll.
Slappande katt
Linnea hade tjatat om giraffer och zebror hela dagen och vi såg zebror på savannen men inga giraffer.
Jag förklarade att dom kanske inte var ute den här dagen men så bestämde vi oss för att åka safarilinbanan och då kom jag på att det var där man fick se bland annat girafferna.
Den var högre än bilden visar
Lejonen var som vanligt inte på showhumör utan låg mest och degade en bit bort men vi hade turen med oss hos björnarna. Två stycken lekte/bråkade i ett vattenhål precis under oss och Linnea ropade och frågade om dom inte kunde komma och hälsa på oss i Stockholm någon dag...
Sen tog vi en liten paus hos aporna innan det började bli dags att gå mot utgången.
På vägen dit så gick vi förbi savannen igen och då var det dags för djuren att "gå hem". En skötare stod och berättade hur det hela skulle gå till och Linnea stod och hejade på djuren när dom slussades genom grindarna in mot stallet(?).
Det är svårt att säga att det är prisvärt på Kolmården men man får i alla fall uppleva väldigt mycket roligt där och jag saknade inte Bamses värld som man annars brukar fastna på ett par timmar när man är där tidigt.
Det kändes som att vi prickade in precis det vi ville se och vi fick se alla djur vi ville se, även om några inte orkade spexa så mycket.
Till och med vargarna och lodjuren hängde ganska nära staketet när vi gick förbi.
En bra dag helt enkelt!
