Passa på

Vår efter-dagis-aktivitet för idag var att åka till polisen och ordna med ett pass till Linnéa. Jag har inte bokat någon resa än men tanken är att vi ska någonstans söderut i sommar om inte minst för att Linnéa äntligen ska få flyga flygplan.

En av mina, enligt mig själv, goda sidor är att jag är väldigt svensk när det gäller att följa regler och direktiv. De enda undantagen är diverse upphovsrättsliga regler, fortkörning, att inte blinka när jag kör bil... hmmm okej skit samma.
En sak jag hur som helst är väldigt noggrann med är parkeringsregler.
Jag är livrädd för att parkera fel och riskera böter.
Flera jag känner kan haspla ur sig saker som "du kan stå där på den gatan för de kollar ändå aldrig". Nej säkert, hur vet du det? Har du kollat den gatan varje timme varenda dag? Även om du parkerat fel där och inte fått böter är det ingen garanti för att jag inte ska få det.
Snarare är det mer sannolikt att jag faktiskt får böter om det nu är så att de kollar med ett visst givet intervall och du parkerat där tider utanför intervallet och jag parkerar där mitt i det, på din inrådan.
Jag är så nitisk med detta att jag en gång åkte runt hela Vasastan i Stockholm en sen kväll i jakt på parkering. 45 minuter senare hade jag hittat en (laglig) parkering ca 2 kilometer ifrån där jag skulle vara. Värt det? Som fan!
I större städer som Stockholm kan jag dock förstå att folk till slut skiter i det, för det är verkligen omöjligt ibland om man inte tänjer lite på reglerna.
Nåt as som parkerar över 1,5 ruta så att man tvingas ställa sig en meter utanför själv. Så länge systemet är att det är ok att tänja så funkar det så klart men det svåra är just att veta var den gränsen går, därför chansar jag väldigt sällan.

Idag däremot, på polisens bakgård (bokstavligt talat) så parkerade jag mitt på parkeringen, för det fanns inga lediga platser och jag hade Linnéa med mig och orkade inte gå två kvarter. Till mitt försvar stod det redan två bilar där och jag betalade för mig och jag tänkte att "här kollar de så klart inte, för vem skulle våga parkera fel hos polisen?".

En smått nervös väntan på vår tur blev det ...

Sen när det var dags så gick det smidigt och Linnéa var duktig på att sitta still när kortet skulle tas. Det blev så bra så att hon som skötte det hela kallade till sig en kollega för att visa "hur söt hon blev på bilden".
Så säger de säkert 100 gånger om dagen när de fotar barn men det skiter jag i för jag vet att hon ÄR sötast, så det så!