fredag 11 juni 2010
torsdag 10 juni 2010
Jack & Jones...
...is the place to go när det gäller att bunkra lite slappa kläder inför sommaren.
Den butiken är verkligen min stil* definierad.
Jag skulle behöva köpa en kostym till, några finbyxor samt ett gäng skjortor för att ha i jobbsammanhang men det kan jag vänta med till i höst tänkte jag.
* Eller i alla fall det jag tycker är snyggt, sen om det verkligen är "moderätt" skiter jag i.
Den butiken är verkligen min stil* definierad.
Jag skulle behöva köpa en kostym till, några finbyxor samt ett gäng skjortor för att ha i jobbsammanhang men det kan jag vänta med till i höst tänkte jag.
* Eller i alla fall det jag tycker är snyggt, sen om det verkligen är "moderätt" skiter jag i.
tisdag 8 juni 2010
Tema: Linnéamys (62)
Idag var det 2,5 årskontroll för Linnéa.
Förutom sedvanligt vägning och mätning (12,3 kg resp 93 cm) så var det mycket fokus på ordförståelse.
Linnéa är inte direkt den som härmas när man försöker får henne att uttala ord för olika saker. Visserligen har vi lyckats bra med färger och djur kan hon sen gammalt.
Att skilja på stor och liten samt kroppsdelar är hon också bra på.
Hon var dock något för fokuserad på vilken färg saker och ting hade och inte vad det faktiskt var när hon plockade ut något ur BVC-sköterskans hemliga påse.
Allt som allt verkar det gå enligt plan och vi ska göra en ny uppföljning vid 3 år för att se till att hon inte ligger efter i språket.
Förutom sedvanligt vägning och mätning (12,3 kg resp 93 cm) så var det mycket fokus på ordförståelse.
Linnéa är inte direkt den som härmas när man försöker får henne att uttala ord för olika saker. Visserligen har vi lyckats bra med färger och djur kan hon sen gammalt.
Att skilja på stor och liten samt kroppsdelar är hon också bra på.
Hon var dock något för fokuserad på vilken färg saker och ting hade och inte vad det faktiskt var när hon plockade ut något ur BVC-sköterskans hemliga påse.
Allt som allt verkar det gå enligt plan och vi ska göra en ny uppföljning vid 3 år för att se till att hon inte ligger efter i språket.
söndag 6 juni 2010
Stockholm Marathon 2010 (3)
Det gick ju bra det här.
Ungefär så skulle jag sammanfatta gårdagen.
Jag hade satt upp en vision om att komma i mål under 4 timmar och jag trodde nog att det skulle vara ett ganska optimistiskt mål. Särskilt med tanke på den dåliga uppladdningen och känslan av förkylning på gång under veckan.
Men på något sätt så verkar det som att min kropp klarar av den här typen av ansträngningar väldigt bra.
Skillnaden den här gången mot första gången jag "sprang" var att jag inte led alls av knäproblem eller dyl (förens mot slutet).
Första 3 milen gick väldigt lätt även om första gick lite för långsamt eftersom jag startade ganska långt bak där tempot är lite för lågt för min måltid och det är lite folk ivägen.
Maran börjar först efter 3 mil sägs det och för mig stämde det, runt 3,5 mil så började jag verkligen känna av i benen och framför allt knäna. Då var det ändå 7 km kvar så det var inte direkt läge att börja fira ännu utan jag fick köra på ändå.
Jag missade 37 km markeringen så jag fick lite energi av att jag såg 38 istället för 37.
Sen missade jag även 41 km markeringen och när jag istället såg svängen till Sturegatan som leder mot stadion så fick jag verkligen luft under fötterna igen.
Sista biten går på ren glädje och känslan när man kommer in på stadion och ska springa sista hundra meterna är så jävla skön så det är värt 42 km i benen.
Taggad av att jag visste att jag skulle hamna under 4 timmar fick jag extra energi när jag sista hundra meterna sprang så fort jag kunde för att slå klockan inne på stadion som höll på att slå över från 3:49 till 3:50.
Efteråt är det faktiskt lite svårt att hålla tillbaka tårarna, för mig i alla fall.
Jag vet inte varför men jag inte alls trött efteråt, bara ont i benen. Jag trodde nog att jag skulle känna mig mycket mer utmattad efter att jag ändå sprungit väldigt mycket fortare än jag gjorde sist (när jag slutade på 5:03 på grund av att jag gick ganska mycket). Sen var det visserligen inget monstertempo 5:21 min/km (i snitt) mot kanske 4:40 min/km när jag träningsspringer.
Med en tid vädligt nära 3:45 som jag såg som en "dröm"-gräns när jag ställt mig in på under 4 timmar så måste jag säga att jag är riktigt nöjd med mig själv!
Tid: 3:45.46
Placering: 3 615
Hastighet: 5.21 min/km
Ungefär så skulle jag sammanfatta gårdagen.
Jag hade satt upp en vision om att komma i mål under 4 timmar och jag trodde nog att det skulle vara ett ganska optimistiskt mål. Särskilt med tanke på den dåliga uppladdningen och känslan av förkylning på gång under veckan.
Men på något sätt så verkar det som att min kropp klarar av den här typen av ansträngningar väldigt bra.
Skillnaden den här gången mot första gången jag "sprang" var att jag inte led alls av knäproblem eller dyl (förens mot slutet).
Första 3 milen gick väldigt lätt även om första gick lite för långsamt eftersom jag startade ganska långt bak där tempot är lite för lågt för min måltid och det är lite folk ivägen.
Maran börjar först efter 3 mil sägs det och för mig stämde det, runt 3,5 mil så började jag verkligen känna av i benen och framför allt knäna. Då var det ändå 7 km kvar så det var inte direkt läge att börja fira ännu utan jag fick köra på ändå.
Jag missade 37 km markeringen så jag fick lite energi av att jag såg 38 istället för 37.
Sen missade jag även 41 km markeringen och när jag istället såg svängen till Sturegatan som leder mot stadion så fick jag verkligen luft under fötterna igen.
Sista biten går på ren glädje och känslan när man kommer in på stadion och ska springa sista hundra meterna är så jävla skön så det är värt 42 km i benen.
Taggad av att jag visste att jag skulle hamna under 4 timmar fick jag extra energi när jag sista hundra meterna sprang så fort jag kunde för att slå klockan inne på stadion som höll på att slå över från 3:49 till 3:50.
Efteråt är det faktiskt lite svårt att hålla tillbaka tårarna, för mig i alla fall.
Jag vet inte varför men jag inte alls trött efteråt, bara ont i benen. Jag trodde nog att jag skulle känna mig mycket mer utmattad efter att jag ändå sprungit väldigt mycket fortare än jag gjorde sist (när jag slutade på 5:03 på grund av att jag gick ganska mycket). Sen var det visserligen inget monstertempo 5:21 min/km (i snitt) mot kanske 4:40 min/km när jag träningsspringer.
Med en tid vädligt nära 3:45 som jag såg som en "dröm"-gräns när jag ställt mig in på under 4 timmar så måste jag säga att jag är riktigt nöjd med mig själv!
Tid: 3:45.46
Placering: 3 615
Hastighet: 5.21 min/km
| Distans | Tid | Hastighet | Placering | Total tid | Total hastighet | Total placering |
| 5,0 km | 27.51 | 5.34 min/km | 6 770 | 27.51 | 5.34 min/km | 6 770 |
| 10,0 km | 28.14 | 5.38 min/km | 6 040 | 56.05 | 5.36 min/km | 6 348 |
| 15,0 km | 25.41 | 5.08 min/km | 3 823 | 1:21.46 | 5.27 min/km | 5 440 |
| 20,0 km | 25.32 | 5.06 min/km | 3 530 | 1:47.18 | 5.21 min/km | 4 914 |
| 25,0 km | 26.01 | 5.12 min/km | 3 285 | 2:13.19 | 5.19 min/km | 4 530 |
| 30,0 km | 25.58 | 5.11 min/km | 3 099 | 2:39.17 | 5.18 min/km | 4 254 |
| 35,0 km | 27.04 | 5.24 min/km | 2 807 | 3:06.21 | 5.19 min/km | 3 915 |
| 40,0 km | 27.34 | 5.30 min/km | 2 999 | 3:33.55 | 5.20 min/km | 3 687 |
| 42,2 km | 11.51 | 5.23 min/km | 3 019 | 3:45.46 | 5.21 min/km | 3 615 |
lördag 5 juni 2010
Stockholm Marathon 2010 (2)
Nu är det bara att köra!
fredag 4 juni 2010
Stockholm Marathon 2010
Uppladdningen har varit något haltande milt uttryckt. Förkylningar i princip varannan vecka och lite för mycket jobb för att få ihop livspusslet inklusive träning.
Den här veckan har jag känt mig helt paranoid och fått känningar i både hals och näsa om vart annat. Jag har varit väldigt trött och känt mig allmännt hängig.
Jag får se hur det känns när jag står på linjen imorgon men så länge jag inte vaknar med halsont så kommer jag starta.
Nummerlappen är uthämtad men jag skippade Barillas pastaparty (ja de kallar det så) till förmån för Kattas carbonara.
Nu ska jag försöka få en ordentlig natts sömn för en gångs skull och om allt vill sig väl så är det bara köra järnet, fast utdraget under lång tid, i morgon!
Den här veckan har jag känt mig helt paranoid och fått känningar i både hals och näsa om vart annat. Jag har varit väldigt trött och känt mig allmännt hängig.
Jag får se hur det känns när jag står på linjen imorgon men så länge jag inte vaknar med halsont så kommer jag starta.
Nummerlappen är uthämtad men jag skippade Barillas pastaparty (ja de kallar det så) till förmån för Kattas carbonara.
Nu ska jag försöka få en ordentlig natts sömn för en gångs skull och om allt vill sig väl så är det bara köra järnet, fast utdraget under lång tid, i morgon!
Ingen vanlig dag! aka Tema: Kattamys (4)
Katta fyllde en himla massa år igår, går knappt att räkna.
Men vad gör det när hon inte verkar vara en dag över det nya 20, som var det gamla 30... eller nåt.
Vi började dagen med en överraskningsfrukost på Clarion Hotel på i Stockholm. En riktigt schysst frukostbuffé!
Efter jobbet åkte vi hem och bytte om. Katta fick ta på sig ögonbindel och äran att lyssa på Rage Against the Machine på väldigt hög volym.
Jag släpade sedan runt henne ner i tunnelbanan i ca en timme för att försöka villa bort henne.
Jag är inte van vid att så många tittar på mig när vi är ute och går men den här synen gjorde ändå att en del höjde på ögonbrynen. Några trodde att det var möhippa och någon trodde att jag hade köpt ett hus åt henne (?).
Efter ett snabbt stopp på ett av Stockholms sunkhak där jag hade lurat i Katta att vi skulle käka middag så tog vi ytterligare en sväng ner i tunnelbanan och via buss landade vi sen hemma hos Lisa där överraskningsfesten väntade.
Stort grattis på födelsedagen!
Men vad gör det när hon inte verkar vara en dag över det nya 20, som var det gamla 30... eller nåt.
Vi började dagen med en överraskningsfrukost på Clarion Hotel på i Stockholm. En riktigt schysst frukostbuffé!
Efter jobbet åkte vi hem och bytte om. Katta fick ta på sig ögonbindel och äran att lyssa på Rage Against the Machine på väldigt hög volym.
Jag släpade sedan runt henne ner i tunnelbanan i ca en timme för att försöka villa bort henne.
Jag är inte van vid att så många tittar på mig när vi är ute och går men den här synen gjorde ändå att en del höjde på ögonbrynen. Några trodde att det var möhippa och någon trodde att jag hade köpt ett hus åt henne (?).
Efter ett snabbt stopp på ett av Stockholms sunkhak där jag hade lurat i Katta att vi skulle käka middag så tog vi ytterligare en sväng ner i tunnelbanan och via buss landade vi sen hemma hos Lisa där överraskningsfesten väntade.
Stort grattis på födelsedagen!
måndag 31 maj 2010
Tema: Flytta på dig gubbjävel (10)
Vad är det för fel på alla människor som använder bänkarna som väskförvaring?
Varje bänk på tågstationen används tydligen för folk som inte orkar böja sig ner heeela vägen till marken.
Det är knappast så att alla som gör här så har ryggproblem.
Så gott som varje gång jag ska åka under rusningstrafik får jag be någon flytta sin väska. Det står 200 pers på perongen och 10 väskor sitter bekvämt på bänkarna...
- Usäkta kan du flytta din väska?
- Nja alltså han har haft en tuff dag, åkt långt och så...
Varje bänk på tågstationen används tydligen för folk som inte orkar böja sig ner heeela vägen till marken.
Det är knappast så att alla som gör här så har ryggproblem.
Så gott som varje gång jag ska åka under rusningstrafik får jag be någon flytta sin väska. Det står 200 pers på perongen och 10 väskor sitter bekvämt på bänkarna...
- Usäkta kan du flytta din väska?
- Nja alltså han har haft en tuff dag, åkt långt och så...
söndag 30 maj 2010
Tema: Linnéamys (61)
Det har varit 5 raka nätter med konstanta hostattacker. Den i natten till onsdagen gjorde att Linnéa och jag fick hålla oss hemma under dagen.
De senaste nätterna har även inneburit avbruten och dålig sömn för alla inblandade.
Av någon anledning så är det trots allt Nea som verkar piggast av oss alla.
Så här lördagen till ära fick vi ändå släpa oss ur huset och dega någon annanstans. Vi påbörjade en promenad mot folkparken men när det började dugga lite gick vi och tog bilen, sådana hurtbullar är vi.
Det fanns mycket roligt där för små och stora men när det återigen började regna och vi tagit skydd i det lilla tåget bestämde vi oss för att åka och äta lunch.
Vi tog en snabblunch (något annat alternativ har man inte med Linnéa) och fika på fräcka fröken i Hagebycentrum. Det var något mode halabalo på gång och scenen som Nea brukar storma varje gång vi är i gallerian var omgjord till en catwalk. Detta stoppade givetvis inte Nea, snarare tvärtom.
Till kvällen gjorde vi plankstek med Kattas supermos (potatismos med västerbottenost) och hängmörat kött. Nea jublade visserligen mer över glassen.
Senare, efter att Nea somnat, kollade vi på Avatar som jag lovat mig själv att inte se.
Den var precis lika bra/dålig som man hade förväntat sig, dvs jättesnyggt gjord visuellt men med lam dussinghandling.
De senaste nätterna har även inneburit avbruten och dålig sömn för alla inblandade.
Av någon anledning så är det trots allt Nea som verkar piggast av oss alla.
Så här lördagen till ära fick vi ändå släpa oss ur huset och dega någon annanstans. Vi påbörjade en promenad mot folkparken men när det började dugga lite gick vi och tog bilen, sådana hurtbullar är vi.
Det fanns mycket roligt där för små och stora men när det återigen började regna och vi tagit skydd i det lilla tåget bestämde vi oss för att åka och äta lunch.
Vi tog en snabblunch (något annat alternativ har man inte med Linnéa) och fika på fräcka fröken i Hagebycentrum. Det var något mode halabalo på gång och scenen som Nea brukar storma varje gång vi är i gallerian var omgjord till en catwalk. Detta stoppade givetvis inte Nea, snarare tvärtom.
Till kvällen gjorde vi plankstek med Kattas supermos (potatismos med västerbottenost) och hängmörat kött. Nea jublade visserligen mer över glassen.
Senare, efter att Nea somnat, kollade vi på Avatar som jag lovat mig själv att inte se.
Den var precis lika bra/dålig som man hade förväntat sig, dvs jättesnyggt gjord visuellt men med lam dussinghandling.
tisdag 25 maj 2010
En sak i taget
Idag skulle vi göra en del av Linnéas allergiutredning.
Först pratade vi lite med läkaren om hur det har gått med inhalationerna sedan senaste sjukhusbesöket och lade upp en plan för hur vi ska fortsätta.
Sedan var det dags för pricktestet, det började bra men slutade med en svettig pappa som fick hålla i Nea för allt vad han var värd. Ingen av prickarna visade dock någon reaktion att tala om så då vet vi att det inte är pälsdjur, mögel eller kvalster.
Mutor är bra skit när det gäller uppoffringar på sjukhus, både glass (från pappa) och ballong (från sjuksyster)!
Så egentligen kom vi inte fram till någonting annat än vad hon inte är allergisk mot (om något).
Under sommaren ska vi alltså trappa ner antalet inhalationer något och se om hon kan klara sig på det innan förkylningssäsongen drar igång igen i september. Happy days!
Först pratade vi lite med läkaren om hur det har gått med inhalationerna sedan senaste sjukhusbesöket och lade upp en plan för hur vi ska fortsätta.
Sedan var det dags för pricktestet, det började bra men slutade med en svettig pappa som fick hålla i Nea för allt vad han var värd. Ingen av prickarna visade dock någon reaktion att tala om så då vet vi att det inte är pälsdjur, mögel eller kvalster.
Mutor är bra skit när det gäller uppoffringar på sjukhus, både glass (från pappa) och ballong (från sjuksyster)!
Så egentligen kom vi inte fram till någonting annat än vad hon inte är allergisk mot (om något).
Under sommaren ska vi alltså trappa ner antalet inhalationer något och se om hon kan klara sig på det innan förkylningssäsongen drar igång igen i september. Happy days!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)