Tema: Verkshöjd? (68)

I lördags var det ganska exakt 1 år sedan vi fyllde vårt fat med Mackmyra Rök och nu var det äntligen dags för den första provsmakningen.

Lite för stressad på grund av diverse transportatoriska utmaningar innehållande tåg, bil och en brorsas sambos brorsas bil allt detta tillsammans med en lätt egocentrisk 4,5 årig dotter... och dåligt väder!

Springandes anlände vi i alla fall punktligt till provsmakningen som höll i ett av husen på Mackmyra bruk utanför Gävle där även destilleriet ligger. Eller egentligen är det gamla destilleriet eftersom Mackmyra har byggt ett nytt destilleri en bit närmre Gävle, ganska precis utmed E4an.

Själva provsmakningen var ganska simpel, vi fick ett provrör med ca 5 cl som tappats från vårt fat. Detta delades broderligt mellan fatägarna, jag själv, pappa, pappas jobbarkompis och en annan av pappasjobbarkompisars man... Ja hur som helst vi är alltså fyra st som delar på detta fat som ska ge oss ca 12 flaskor whiskey var om ca 3-4 år (beroende på hur smaken utvecklas).
Anyway vi fick lukta och smaka på vår, fortfarande väldigt unga, whiskey och som tur är så smakade den bra, riktigt jäkla bra faktiskt. Helt ärligt så hade jag kunnat tänka mig att ta en flaska av den som den var.
Den kommer garanterat bli ännu bättre efter ett par år till.

Jag slogs av hur pass mycket färg den redan har hunnit ta från fatet efter bara ett år.
Vad som kommer hända de kommande åren är svårt att veta men definitivt så kommer smaken rundas av mer, den kommer bli mer balanserad, inte ha lika hög alkoholhalt (den låg på 58,2% nu) vilket också gör att smakerna kommer fram mer samt att den kommer tappa lite rökighet (dock inte så mycket på bara ett par år).
Det ska bli riktigt spännande att följa utvecklingen men det hade som sagt var varit kul att ha lite kvar från varje år så att man sedan kan jämföra dem tillsammans för att verkligen kunna känna skillnaden.


I en helt annan ände av skalan så kämpade Katta mot vädret på ett betydligt mer direkt sätt, nämligen genom att cykla Siljan-runt:
http://piggochduktig.wordpress.com/2012/06/02/yes-i-can/
Trots 3 grader, motvind och regn så kom hon och hennes medryttare i mål, om än stelfrusna, mycket glada och nöjda.

Det var också en väldigt värdig avslutning, eller inledning beroende på hur man ser det, på Kattas nya årgång (30+ nånting) som vi firade mestadels i bil på söndagen förvisso. På lördagen hade vi dock fördelen av att avnjuta lite middag på den, synnerligen tomma, överbokade restaurangen på Best Western i Mora.

Jag fick även avsluta min serie av, mer eller mindre, kryptiska MMS-ledtrådar till hennes födelsedagspresent.
Någon som vågar sig på en chansning?