Vasaloppet 2010 (2)

Förra året hade jag som målsättning att jag skulle klara av Vasaloppet. Jag hade inte åkt skidor på 3 år (sedan mitt första försök som slutade efter 1/3 av vägen) och hade inga förhoppningar på vilken sluttid jag skulle få.

I år hade jag planerat att jag skulle piska min gamla tid med råge, nu visste jag trots allt hur det kändes och ärligt talat var jag inte alls speciellt trött förra året, även om jag hade ont på många ställen.
Men... som men många saker där man ska försöka upprepa något som gott bra förra gången så blir det väldigt ofta tvärtom andra gången.
Så i år stämde nästan ingenting.
I år så sov jag inte nånting knapp på tåget upp, vilket kanske inte var ett jätteproblem i sig, vad som var värre var dock att bussarna var försenade till starten.
Starten går kl8 och senast en kvart innan ska man vara i "fållan".
Nu var bussen framme vid parkeringen ca fem minuter i 8. Jag fick springa till stället där man hämtar ut nummerlapparna och slänga på mig alla lappar, tidtagninschip och klisteretiketter mm som krävs för att få åka.
Sen fick jag kuta bort till lastbilarna som ska ta hand om väskor och dyl, jag såg gärna att jag skulle slippa åka skidor med min ryggsäck och skidfodral hela vägen till Mora. Slutligen kunde jag ta mig in på området med alla åkare och fick i vanlig ordning ställa mig längst bak.

Starten är alltid helt störd på Vasaloppet. Är man inte bland de 100 första så får man räkna med att promenera sakta upp för den två kilometer långa backen i början.
När man är i sista startled går det väääldigt sakta. Vid ett tillfälle var jag faktiskt helt sist, alltså längst bak i ormen som ringlade sig upp. Inte för att jag "gick" saktare än de andra utan för att man helt enkelt inte kan påverka sin position utan att kliva över andras stavar och skidor, något som inte hindrar vissa (alltid gubbar). Insikten om att jag faktiskt var sist gjorde att jag började inse att det här skulle nog bli en tuff resa.
Väl uppe på krönet var det så dags att börja röra på sig och då kom nästa bakslag, jag hade nästan inget fäste.
Jag pungade ut 800 spänn för rengöring och högflourigt glid och fästvalla, unna tänkte jag på tåget och helvete tänkte jag i spåret.
Med dåligt fäste fick jag använda mer armar och axlar och det tog ut sin rätt efter ett par mil. Jag var mycket mer sliten i Evertsberg den här gången än sist och då hade jag ändå provat att få hjälp med fästet i Mångsbodarna. Jag stannade även vid vallastationen i Evertsberg men det hade inte heller någon långvarig effekt, det var som att jag åkte bort fästvallan.
Däremot hade jag bra glid. Så i nedförsbackarna gled jag ifrån alla, det var nog det som gjorde att jag faktiskt kunde matcha min insats från förra året.

Inte ens slutbilden i mål blev lika bra som förra gången.


Målgången tog jag mig friheten att ladda ner från SVTplay men tyvärr följde inte ljudet med. Vill ni se med ljud så kan ni gå in här och spola fram till 41:41 så ser ni mig i andra spår från vänster (sett ur kamerans perspektiv), jag kommer stakandes bakom en annan kille och sen står jag och pratar med Katta (längst ner till vänster i bild) efter målgången ett par minuter (en enorm måltjuv är jag).

Enligt samma instruktion som ovan så borde ni se mig runt 0:17 i klippet nedan.


Vad blev tiden undrar ni då? Jo 10 timmar 41 minuter och 34 sekunder blev min officiella tid.
Så vad var tiden förra gången? Jo 10 timmar 41 minuter och 41 sekunder.
En skillnad på 7 sekunder med andra ord...
Jag har alltså lyckas åka på nästan exakt samma tid två år rad på 9 mils skidåkning, jag borde fan få en medalj för det.


Så vad drar jag för slutsats av det här då? Jo, ska jag slå min tid och nå mitt mål på en tid under 9 timmar så måste jag träna mer, jag måste ha rätt valla och jag måste försöka starta längre fram, eller åtminstone "tränga" mig mer. Jag har givetvis redan hunnit bli förbannat på att "alla" andra åker så fort och börjat ångra att jag inte tog i mer eller försökte körde slut på mig så risken finns att jag åker igen ganska snart.


Vill ni se mer bilder och filmer så rekommenderar jag Kattas blogg.