Eftersom Linnéa har förkylningsastma vill jag inte riskera att hon åker på det så efter ett samtal med sjukvårdsupplysningen tog vi en sväng upp till sjukhuset för att få varsin dos.
Det var så där roligt att släpa runt på, och försöka hålla ordning på, en vild 2-åring med thermo-brallor, jacka och mössa + hennes dagisväska och min egen jacka samt de två formulären inkl vaccinationskorten i ett väntrum fullt med folk. Eller vi kan säga så här, jag frös inte i alla fall.
Som tur är var det förvånansvärt kort väntetid, de hade verkligen optimerat processen och vi väntade säkert inte mer än 10 minuter och själva vaccinationen tog bara ett par minuter (hence den snabba processen).
Linnéa tittade förvånat på nålen trots mina försök att få henne att titta på något annat. Hon blev givetvis lite ledsen när det stack till men till följd av en snabb rörelse från sköterskan så hade hon helt plötsligt fått en ballong och då var det helt plötsligt ingen fara längre.
Äldre barn hade kommit ut gråtandes men Linnéa sprang ut och visade ballongen (och sina nya röda stövlar) för alla som stod och väntade.
sen bar det av mot utgången (som hon redan gjort 10 ansatser mot medans jag försökte fylla i formulären).
Kanske var det mest synd om pappa ändå?
Så nu är det väl bara att vänta på symptomen, antingen från vaccinet eller att man åker på influensan i alla fall, för det ska tydligen gå trots att man är vaccinerad.
*Jag startar ett nytt tema då jag misstänker att det här inte kommer bli sista inlägget ang influensan tyvärr.
3 kommentarer:
ja det var ju bra att ni tog vaccinet båda två.Jag ska ta den oxå.Så gosig hon är liila Linnea puss på er.
Hon är en stor empatisk själ i en liten kropp!
Va´bra då känner jag mej tryggare för er båda..puss från farmor/mamma.
ps ja kan heller inte minnas nån flunsa , du har ju varit frisk o stark förutom astman då förstås...ds
Skicka en kommentar