Att sammanfatta en resa...

Jag har varit hemma i mer än en vecka nu men jag har ännu inte "orkat" tagit mig för att sätta mig och skriva något här om själva resan.

Det var en väldigt lång resa till att börja med och väldigt många fantastiska upplevelser så klart.

Jag har filmat otroligt mycket (ca 80 GB totalt) och jag vill sätta ihop någon slags film från resan.
Troligen får jag dela upp det lite eftersom det skulle bli en väldigt lång film annars.

Sannolikt kommer det bli en "film" från resp. stad på västkusten, en discgolf-film och en eller ett par Hawaii-filmer.

Till att börja med ska jag dela filmen från när jag stukar tån när jag ska försöka gå på lina.

Vi började med att flyga från Arlanda tidigt på morgonen via London till San Francisco.
I London fick vi hjärtat i halsgropen när vi satt vi gaten och dom ropade ut i högtalarna att "Mr Sund" skulle komma fram. Både Mattias och jag gick fram, eftersom vi inte visste vem av oss dom menade, och jag tänkte att "nu är det kört, jag kommer inte få åka med". Det visade sig att på något sätt hade inte Mattias registrerats i säkerhetskontrollen men dom kunde fixa det från gaten så vi fick åka med utan problem.

På planet njöt vi av filmutbudet och gratis drinkar, något som jag utnyttjade fullt ut (inte bara alkoholhaltiga sådan ska tilläggas).

I San Francisco så var klockan 15 på eftermiddagen men hemma i Sverige var det nästan midnatt så man var lite småtrött. Vi åkte till vårt hotell och laddade om för att gå ner till Fishermans warf och kolla läget.

Sedan lade vi oss skapligt och gick upp tidigt för att hinna med så mycket sightseeing som möjligt dagen efter.

San Francisco är en jäkligt häftig stad, min favorit på resan skulle jag säga, och man går hela tiden och undrar hur fasen som klarar av alla dessa branta backar. Vissa var så branta att man fick ta en paus när man gick upp för dom.
Jag var så klart tvungen att ta en löprunda uppför Lombard street (den kända kurviga backen) och det var lättare sagt än gjort. De första två kvarteren gick rätt bra men sen tog det bara stopp och jag fick gå ett par kvarter, fram till själva kurvbacken och därifrån sprang jag hela vägen. Riktigt kul!

Vi spelade lite discgolf i Golden Gate park och i Stafford Lake som ligger ett par mil norrut.
På vägen hem så stannade vi vid en redwoodskog och tog in de pampiga träden. Helt klart en av de bästa upplevelserna på fastlandet.

Ett par dagar senare körde vi söderut mot Santa Cruz och vi var överlyckliga när vi hämtade ut bilen.
Vi hade bokat en Ford Escape och hade ingen aning om hur stor/liten den skulle vara för fyra grabbar med väldigt mycket packning (för att vara grabbar).
Det visade sig att vi fick en Ford Edge istället, en nästan ny sådan och den var jäkligt fet. Hur skön som helst att köra och vi fick in all packning (även om det verkligen var fullt).

I Santa Cruz spelade vi discgolf och sov en natt innan vi körde vidare mot Los Angeles.

Tyvärr kom vi lite försent till Santa Monica så vi kunde inte riktigt njuta av utsikten där men å andra sidan kom vi fram skapligt till hotellet så att vi kunde lägga oss och gå upp tidigt dagen efter och utnyttja tiden i LA.

Vi slösa dock bort ett par timmar med att köra runt och leta efter ett bra ställe att se Hollywood-skylten.
När vi gav upp och åkte tillbaka till hotellet så gjorde vi det vi kommit på att vi borde ha gjort från första början, fråga dom som jobbade där vart man skulle åka.
15 min senare stod vi på en kanonbra utsiktsplats precis nedanför skylten.

Vi gick runt lite på Hollywood boulevard och tittade på stjärnorna i trottoaren.
Vi tog en sväng till Venice Beach och Mattias och jag badade lite.
Det är en sjukt stor strand, både lång och bred, jag har inte tänkt på det när man har sett filmer eller tv-program.

En dag spenderade vi ute i en stor klädbutiksoutlet där vi handlade en hel del kläder, framför att Kula och Andersson shoppade loss ordentligt.
På kvällen tog jag en kort löptur på Venice beach till Santa Monica piren.

Därefter körde vi österut och spelade lite mer discgolf på vägen innan vi påbörjade färden mot Las Vegas.
Sista banan vi spelade på var en discgolfbana som låg på en vanlig golfbana, det innebar stora fina öppna hål och, framför allt, att vi fick hyra golfbil!
Så barnsligt roligt det var att köra runt med golfbil och samtidigt få spela sin favoritsport.
Eftersom man slapp gå plus att man satt i skugga hela tiden i bilen så blev man inte lika trött som man var efter dom andra dagarna vi spelat.

Vägen till Las Vegas var öken, bokstavligt talat alltså. Det var i princip en enda lång raksträcka uppför, uppför och åter uppför.
Att komma in i Nevada var verkligen som att kliva över en gräns, det första kasinot låg ett par hundra meter från gränsen.

När vi väl var framme i Vegas försökte vi hitta in till The Strip och vi kom till slut fram, fast inte riktigt ända i början. Det var kanske tur det för det var vansinnigt mycket trafik och varje rödljus tog drygt en minut att slå om till grönt.

När Mattias och jag hade lämnat bilen så gick vi till hotellet och insåg att 40 graders värme är jääävligt varmt.
Jag fattar ärligt talat inte hur folk kan bo i den där staden...

De kommande dagarna spenderade vi mest på kasinot så klart. Jag hade lite tur med slotsen så jag gick faktiskt plus de första dagarna vilket innebar att jag kunde förlänga min speltid något eftersom jag visste att jag med väldigt stor sannolikhet inte skulle gå på plus totalt sett.

Sista kvällen var jag även med i en pokerturnering (Texas Hold'em så klart) vilket kändes sjukt stort och framför allt väldigt nervöst. Jag var så torr i munnen efter en halvtimme att jag knappt kunde prata.
Pulsen när jag höjde första gången var 180 minst... Tyvärr gick det inte så bra, eller jag hade förvisso inte räknat med något annat heller, men jag vann några händer och åkte inte ut först.

Jag fick sen ta farväl av mina reskamrater och bege mig till flygplatsen för att åka till nästa etapp på resan, Honolulu!

Jag väntade på flygplatsen på Kattas flyg som landade ca 1,5 h efter mitt.
Vi fick skjuts in till lägenheten av de som vi hyrde rummet av.

Dagen efter hängde vi lite på Waikiki beach och tog det lugnt.

Dagen efter flög vi till Big Island och hämta ut vår bil, en Jeep Wrangler. Vi körde in till Hilo och åkte och tittade på Rainbow falls som ligger nära centrum.
Sedan åkte vi ut till våra värdar Johnny B och Rocky, två krigsveteraner som bodde i ett hus i regnskogen (mer om dom i ett kommande inlägg).
I deras hus bodde vi 4 nätter och på dagarna åkte vi på dagsturer med bilen.
Vi åkte bland annat till Volcanoes National Park och tittade på den fantastiska naturen och utsikten vid kanten till Kīlauea Iki-kratern.
Denna krater hikade vi ner i ett par dagar senare, riktigt häftigt med tanke på att den hade utbrott 1959 och det pyrde fortfarande rök på sina ställen nere i kratern.
Jag var, så klart, tvungen att prova kasta en frisbee nere i kratern.

Naturen på Hawaii och i synnerhet på Big Island är helt fantastisk. Gröna regnskogar och branta svarta klippor med hårda vågor. Vi stannade på flera ställe och bara tittade ut över havet och beundrade utsikten.

Vid Waipio Valley gick den en superbrant väg ner i dalen där man kunde köra bil ner (om man vågade och hade fyrhjulsdrift) och titta på ett högt vattenfall. 

Vi valde att gå istället och vägen ner gick så klart utan större problem men klättringen uppigen tog verkligen ut sin rätt. Backarna i San Francisco var plana i jämförelse.

På kvällen åkte vi upp på Mauna Kea, det högsta berget på Hawaii och det är där man har byggt en massa observatorier på grund av den rena luften och den låga mängden ljusföroreningar.

Vi kom inte hela vägen upp till toppen då den vägen var ganska farlig att köra på kvällen så vi stannade vid en turistinformation där dom hade stjärnkikare och lite information om stjärnhimlen.

Stjärnhimlen vi såg där var helt klart den bästa jag någonsin sett. Man förstår varför dom väljer att ha observatorierna där. Vi såg alla möjliga stjärnkonstellationer (efter att guiden hade pekat ut dom förvisso) samt när ISS åkte förbi.

Ena dagen åkte vi och snorklade i några tidvattenpölar och vi spanade även efter havsköldpaddor. Det var riktigt häftigt att se, trots att man mest såg när dom stack upp huvudet ur vattnet.

När vi åkte tillbaka till Oahu så hämtade vi ut vår andra bil vid flygplatsen, en Ford Mustang cab.

Vi körde till North Shore och "checkade in" på vårt bästa boende under hela resan.

En spartansk lägenhet i ett hus precis vid stranden. Vi hade en liten altan utanför huset där vi kunde sitta och titta på stranden, vågorna, havssköldpaddor och solnedgången... magi helt enkelt.

Oahu är en väldigt liten ö i jämförelse med Big Island (det hör kanske på namnet) så att åka från norra sidan ner till Honolulu tog inte mer än 45 min till en timme beroende på vilken väg man tog. Vi åkte kustvägen för att få se så mycket gröna berg och fina stränder som möjligt. Tyvärr var det ganska molnigt under dessa dagar så det tog bort lite att "pampigheten" från bergen men det var jäkligt fint ändå.

Vi hikade upp till en fantastisk utsiktsplats vid en gammal fyr och njöt av utsikten.

Sista dagarna spenderade vi i Honolulu och gick runt lite på stan, eller gick och gick, jag hade stukat tån så jag linkade mest.

Sista dagen hikade vi upp på Diamonds Head, en krater som ligger bredvid Waikiki och spanade in utsikten över Honolulu. Det var inte helt enkelt att gå upp där med stukad tå men upp skulle jag så upp kom jag.

Det är väldigt svårt att skriva om Hawaii känner jag för det är så svårt att beskriva hur vackert det är.

När jag haft tid att klippa ihop mina filmer så kommer jag lägga upp det här så blir det kanske enklare att visa hur jäkla underbar den där övärlden är.

Hit ska vi absolut tillbaka någon gång!

Tema: Semester 2013 (3)

Nu är jag nervös... Om ca 2,5 h ska jag sätta på mig tåget mot Arlanda.
Imorgon (om allt går som det ska) ska jag flyga till USA på sommarens stora resa.
Jag är nervös för att något ska gå fel eller att jag ska ha glömt en massa saker.
Det mesta brukar ordna sig men just när man ska till USA känns det extra jobbigt eftersom man vet hur jävla petiga dom är.

Hur som helst så kommer det vara ännu tystare här på ett tag fram över.

Cirkus Maximum

Jag minns inte när jag var på Cirkus senast men det var nog minst 20 år sedan.
Det var svårt att missa Cirkus-tältet som ligger på vägen till dagis och det var också svårt att hitta på en ursäkt för att slippa gå dit när Linnea hade upptäckt den.
När jag skriver ursäkt menar jag inte att jag inte vill unna henne roliga saker men när jag såg att biljetterna kostade 370 kr (330 kr för barn) så kände först jag att det kanske inte riktigt var värt det.

Vi slog följe med en av barnen som ska börja i Linneas förskoleklass till hösten. Vi hade råkat på henne och hennes pappa när vi var och åt på Texas Longhorn dagen innan och det visade sig att de skulle på dit på torsdagsföreställningen.
Väl där insåg jag att jag inte hade kontanter med mig och det första vi möttes av var ett förtält fullt med försäljning av godis, sockervadd mm... Bra start!
Som "tur" är så kunde man ta ut pengar i biljettkassan så Linnea fick en sockervadd (30 kr) som hon åt halva av.
Det var ett ganska litet tält och platserna som kallades "loge" var platser längst fram. Där hade Michelle och hennes pappa bokat platser och han lät Linnea sitta med Michelle i "logen" medans vi satte oss på läktaren.
Eftersom det var långt ifrån fullsatt (det var nog inte mer än cirkus 100 pers där... förlåt jag kunde inte låta bli) så smög vi dock fram till logen när föreställningen hade börjat.
Michelle hade fått en snurrande och blinkade leksak av sin far, den skulle givetvis Linnea låna konstant och det slutade med att jag köpte en till henne (80 kr) för att hon skulle låta Michelle få ha sin ifred. Dessa gick så klart sönder på vägen hem.

Föreställningen var klart över förväntan. Clownnumren brukar bli lite väl jobbiga men med undantag för ett hysteriskt visslande i en visselpipa så var dessa rätt ok också.
Det började bra med hästar så Linnea fastnade direkt. Först en stor "Lilla gubben"-liknande häst som bla dansade och sedan dundrade det in 6 små varianter som körde för fullt i den lilla manegen.
Mest imponerade, för vuxna iaf, är nog ändå akrobaterna. Sinnessjukt att man kan hänga i en arm och snurra runt i en sån där ring som man hängde i på gympan när man var liten 7 meter över marken.

Sen i halvtidsvilan så visade det sig att man fick rida på de små hästarna och ett par kameler inne i manegen, det skulle ungarna givetvis också göra så det blev två varv i manegen till det nätta priset 30 kr.

Något som även imponerar är logistiken kring Cirkusen. Dom smällde upp allt på natten innan första föreställningen och när vi kom ut ur tältet efter föreställningen ( ca kl 21 på kvällen) så hade man under tiden i princip demonterat allt runt om kring själva cirkustältet. På morgonen dagen efter när vi åkte till dagis så stod alla lastbilar uppradade och redo för avfärd till nästa ställe.

Det kanske var värt det i alla fall...

Inskolning #1

Linnea missade tyvärr första inskolningsdagen på grund av att hon var sjuk men i tisdags var det dags för andra tillfället och den här gången var hon frisk och väldigt taggad!

Det var dock inte så mycket för oss föräldrar då vi inte fick vara med under de 2 timmar som barnen tillbringade där utan vi blev förpassade till personalrummet.
Så jag kan inte kommentera själva inskolningen så mycket eftersom Linnea inte direkt kunde/ville redogöra för var de hade gjort men hon tyckte det var bra i alla fall, sa hon.

Det är ett tillfälle kvar nästa vecka och sen är det bara att vänta på att det ska bli augusti när hon ska börja på fritids där. sen börjar själva läsåret den 19e augusti.

Långhelg!

Jag hade glömt bort att fredagen efter Kristi flygare räknades som klämdag och att jag var ledig. En positiv överraskning måste jag säga. Fyradagarshelger kommer inte så ofta och trots att vädret från igår kväll till morgonen idag inte var så bra så verkar det bli bättre ut i helgen.



Vi var på 35-årskalas i onsdags och sov över hos Kattas syster så Linnea fick hänga lite med Dolly och Amanda igår. Det var kanonväder och tjejerna ville gå till sjön för att bada.
"Jovisst bada på ni" sa jag lite sarkastiskt då jag inte trodde att de skulle komma längre än strandkanten innan de insåg att det var för kallt.
Det var dock inte så kallt, det kändes faktiskt inte värre än att jag hade kunnat bada själv. Linnea har tidigare år inte varit speciellt förtjust i att bada i sjöar och hon brukar frysa vid matbordet så jag var väldigt överraskad när hon vadade med vatten upp till bröstet.
Visst hon frös men hon var i flera gånger. Det var säkert delvis tack vare att både Dolly och Amanda också badade så vi får se om hon kommer bada nästa gång vi är ute i Mormorsgruvan eller på mormor och morfars landställe.

Inskolning

Att tiden går fort är kanske en av de mest uttjatade klyschorna när det gäller barn men nu är det hur som helst inte så långt kvar innan Linnea ska börja skolan. Eller förskolan då förstås. 6-års eller vad det nu kallades när man var liten.

Under maj så ska vi på besök vid tre tillfällen för att träffa lärarna och de andra barnen.
Jag ser väldigt mycket fram emot det, jag tror inte Linnea förstått riktigt vad det innebär ännu men vi har varit  och tittat på skolan utvändigt ett par gånger så hon vet vart det är i alla fall.

Den 19e augusti drar läsåret igång och det är "bara" 3,5 månad kvar!

Fia och djuren

Vi hittade en bok som barnen på dagis har gjort. Det är en historia om en flicka som heter Fia som leker med djur i skogen. Barnen leker historian tillsammans och så tar personalen bilder.
Linnea spelade tydligen Fia och hela upplägget var en ganska rolig grej tyckte jag.

Linnea kör Harlem Shake

Årets inköp?

Jag sålde min systemkamera förra året då jag aldrig orkade släpa med den i tid och otid. Den var helt enkelt för osmidig att ta med och stillbildsfotografering är heller inte något som jag tycker är särskilt roligt.
Något som jag däremot tycker är väldigt roligt är videoredigering.
För att kunna göra filmer med bra kvalitet krävs så klart ett bra grundmaterial.

Många nya (och dyra) systemkameror är väldigt bra att använda för att filma med. Fördelen är också att man kan dra nytta av möjligheten att skaffa objektiv med olika egenskaper för att skapa filmer med fina fotografiska effekter.
Att köpa en renodlad videokamera med motsvarande egenskaper är desto dyrare och billiga videokameror är inte tillräckligt bra för att kunna göra allt man kan tänkas vilja göra när man ska försöka skapa konstnärligt foto.

Men det finns också vissa videokameror i mellanskiktet som har bra optik (om än inte utbytbar) och inte kostar lika mycket som en riktigt bra systemkamera.
Jag var verkligen i valet och kvalet att köpa en ny systemkamera eller att köpa en lite bättre (läs: dyrare) videokamera.
Mitt val föll till slut på en videokamera och närmare bestämt en Panasonic HC-X920 som fått bra recensioner.
Jag har ännu inte kunnat testköra den ordentligt så jag vet inte riktigt om jag har gjort ett bra val men det känns bra... och dåligt. För som alltid när man köper något så tänker man (läs: jag) "jag kanske skulle köpt nåt annat istället".

Framtiden får utvisa om kameran kommer fylla det behov jag saknat när jag bara använt mobilen.

Det hade varit kul att haft möjligheten att använda en sån här kamera under Linneas första år.
Givetvis är jag glad att jag har många filmer och bilder från den tiden, och det är kanske inte lika viktigt att allt är högupplöst, men jag kan inte ungå att få lite dåligt samvete över att jag inte kommer kunna visa Linnea filmer från hennes barndom som är i bra kvalitet.

Det kanske det blir ändring på från och med nu...

Gustafsson & Schyffert

I julklapp fick jag bland annat en biljett till att gå och se Björn Gustafsson och Henrik Schyffert på Rival i Stockholm tillsammans med Katta, hennes syster och hennes systers man.

Vi började med en lyxig middag och avslutade med att se showen.

Det var stundtals väldigt roligt, särskilt Björn var väldigt skön. Han pratar i princip konstant och det är nästan bara en massa påhittade grejer som låter ungefär som att han hittar på medans han pratar.
Bland annat en historia om när Måns Zelmerlöw fastnade med ena pungkulan mellan plankorna i en bastu hemma hos Per Morberg... Ja ni hör själva.

Även hans monolog om ordet "hen" var rolig. Hen ska ju vara ett könsneutralt ord och han använde det i sina historier med två karaktärer där det var väldigt uppenbart vem som var man och vem som var kvinna vilket var väldigt kul faktiskt (jag inser när jag skriver att det kanske inte låter jätteroligt men det var det hur som helst).

Schyffert har blivit märkbart äldre och kör lite samma material som han gjorde på "Ljust & Fräscht" som jag såg tidigare i år. Eftersom jag inte hade sett Björn uppträda tidigare kanske det gjorde att jag tyckte hans delar var bättre.

Det var så långt kvar till föreställningen när jag fick julklappen som jag hade nästan glömt bort det när det väl var dags, men det var en väldigt bra present så tack så mycket för det Katta!